– I de länder vi tittat närmare på finns det ett stort intresse för att införa någon form av marknadsbaserade styrmedel så som utsläppshandel. Vi konstaterar dock att de politiska svårigheterna att nå enighet om systemens avgränsningar och utformning är mycket stora, uppger Karin Widegren, ITPS medarbetare i Washington och rapportansvarig, i en kommentar.
De flesta initiativen i de studerade länderna är, enligt rapporten, i ett initialt skede. EUs system för handel med utsläpp av växthusgaser är helt enkelt unikt i fråga om marknadsvolym, likviditet och praktiska erfarenheter.
Olika frivilliga system
I väntan på nationellt samordnade insatser så har det ändå tagits regionala initiativ. Dessutom har olika varianter på frivilliga handelssystem introducerats.
Karin Widegren konstaterar att de länder som ratificerat Kyotoavtalet givetvis har en stark drivkraft för att introducera åtgärder som utsläppshandel, men att den politiska diskussionen har stora likheter i länder som undertecknat Kyotoprotokollet och i länder som inte gjort det.
Fokus på koldioxid och energisektorn
Karin Widegren berättar vidare att det handelssystem som planeras och debatteras i de studerade länderna nästan utan undantag fokuserar på energisektorn och koldioxidutsläpp.
Ofta ingår någon form av mekanism som ska förhindra allt för höga priser på utsläppsrätterna. Dessutom ingår ofta en stor mängd godkända utsläppskrediter, ofta inom skogs- och jordbrukssektorn. Reglerna försvårar en framtida länkning mellan olika handelssystem.