Ska klargöra hela processen
Tanken med standarden är att skapa ett gemensamt språk. På så sätt ska det bli möjligt att förstå vad de olika resultaten egentligen innebär. Det handlar alltså inte om att slå fast priset på till exempel utsläpp av ett kilo koldioxid, utan om att klargöra hur man ska räkna ut det.
– Standarden innehåller en beskrivning av den process man går igenom när man tar fram ett värde. Den beskriver också hur man ska rapportera, bland annat ska ett stort antal metadata ingå, säger Bengt Steen.
Som exempel på metadata nämner han diskontering, betalningsvilja och var systemgränsen är dragen.
– Det är viktigt att man är tydlig med vad som har ingått i beräkningen.
Målet är att öka transparensen
Det ställs också krav på att man beskriver vad resultatet ska användas till.
– När man satt sina mål finns det rekommendationer för krav på metodik. Det finns till exempel olika metoder för att skatta kostnader beroende på om man utgår från marknad eller beteendestudier, säger Bengt Steen.
Standarden ställer också krav på att man ska beskriva metoden.
Summan av det hela är att standarden ska öka transparensen. Med hjälp av den ska de experter som idag arbetar med monetär värdering i företag, på myndigheter och i organisationer få bättre förutsättningar att förstå varandras beräkningar och samarbeta. Förhoppningen är att det ska leda till att bättre databaser och mjukvara utvecklas.
Rätt i tiden
Bengt Steen tycker att standarden ligger rätt i tiden.
– Det finns många olika ekonomier. När man även tittar på naturkapital har man vidgat systemgränserna ytterligare, säger han.
Varför ska man värdera miljö i pengar?
– Ja – därför att det är svårt att låta bli!
Läs mer: ISO tar fram standard på svenskt initiativ