Inga produkter i varukorgen.
ISO-kritik överdriven
Miljöledningssystemet ISO 14001 har kritiserats från en rad olika håll för att vara ineffektivt. Men kritiken skjuter över målet, menar Torbjörn Brorson, miljöchef på Trelleborg AB och professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.
I Sverige finns i dag cirka 2 000 företag som är certifierade enligt ISO 14001. Enligt Torbjörn Brorson har media på senare tid valt att bara lyfta fram exempel där systemet inte fungerar, och att inte skildra alla de välfungerande system som finns. Det har skapat en bild av ISO 14001 som ett ineffektivt utanpåverk, menar han.
Samtidigt vill han inte förbise att systemet kan ha sina fel.
– Det är bra att miljöarbetet granskas och att svagheterna kommer fram, säger han.
Kontrollera kritiken
Torbjörn Brorson forskar på Lunds universitet om miljöledning och miljörevision. Han arbetar med att få igång ett nätverk med svenska forskare för att samordna studier av hur miljöledningssystem och revisionen av dem fungerar i praktiken. Då är det viktigt att mäta hur mycket substans som finns i kritiken.
– Man hör också mycket kritik som riktas mot miljörevisorerna och certifieringsorganen, men inga fall har i praktiken anmälts till Swedac, säger han.
Trots att Torbjörn Brorson inte vill instämma i den massiva kritiken av miljöledningssystem, ser han själv vissa svagheter i företagens arbete med dem. När ett företag bygger upp sitt system görs en kraftansträngning och mycket uträttas. Men när företaget väl fått sin certifiering tycker han sig se att arbetet ofta inte integrerats i företagets övriga arbete, utan uppfattats som ett projekt. Den som lett arbetet går över till andra uppgifter och miljöledningssystemet hamnar i händerna på den kvalitetsansvarige, som inte alltid är insatt i miljöfrågorna.
– Företaget börjar fokusera på andra frågor och det är nu motorn börjar hacka. Många företag riskerar att hamna i den situationen, säger Torbjörn Brorson.
In i affärsidén
Hans recept för att miljöledningssystemet inte ska urvattnas är att koppla ihop arbetet med företagets affärsidé och få in miljöparametrarna i värderingen av företaget.
– Företag bör införa nyckeltal för miljö och inte bara fokusera på ekonomi, menar Torbjörn Brorson. Dessutom borde investerare visa mer konstruktivt intresse för ett företags miljöarbete och väva in det i sin värdering av företaget.
I och med att företag inte kopplar samman sitt miljöarbete med den övriga verksamheten ser de inte den stora ekonomiska nytta som deras miljöarbete har, menar Torbjörn Brorson. Han föreslår därför att de ska försöka sätta siffror både på vad miljöarbetet kostar och vad de tjänar på det. Det skulle kunna motivera dem att fortsätta arbeta aktivt med ledningssystemet även efter det att de fått sin certifiering.
– Allt hänger på motivationsgraden. Om man inför ett miljöledningssystem bara för att kunden kräver det lägger man kanske inte så mycket krut på det, och det är olyckligt eftersom det finns en stor potential i att arbeta med miljöfrågor. Man måste hitta den affärsmässiga möjligheten, säger Torbjörn Brorson.
Systematiskt arbete krävs
För att miljöarbetet inte ska säcka ihop är det också viktigt att miljöchefen kontinuerligt utbildar övriga chefer och anställda på företaget. Torbjörn Brorson betonar också vikten av en kunnig och duktig extern miljörevisor som vågar ställa krav på företaget att sätta krävande mål för miljöarbetet.
– I Sverige finns ett åttiotal personer som är personcertifierade som miljörevisorer enligt ISO 14012. Det är förvånande att certifieringsorganen endast i liten utsträckning utnyttjar dessa, säger Torbjörn Brorson.
Att kasta ut miljöledningssystemet för dess eventuella svagheter menar han är kortsiktigt tänkt. ISO 14001 fungerar helt enkelt på samma sätt som andra ledningssystem, där man hittar problem, förbättrar dem och följer upp arbetet.
– Det vore obegåvat att ta bort systemet. För att driva ett företag måste man använda systematiskt arbete. Det skapar struktur, säger han.
Ungt system
Torbjörn Brorson påpekar också att ISO 14001 fortfarande är ett ungt system utan hundra år på nacken som de mer utprovade ekonomiska styrsystemen. Men det är viktigt att studera miljöledningssystemet, se var det finns problem och arbeta för att hitta smarta lösningar. Just nu pågår arbetet med att revidera ISO 14001 för att förtydliga vissa frågor, till exempel vad ständiga förbättringar egentligen innebär och hur man ska bestämma betydande miljöaspekter.
– Miljöledningssystemen har gjort och kommer att göra mycket gott. Visst finns det brister, men dem kan man hitta och försöka åtgärda, säger Torbjörn Brorson.
Fakta
Kritiken mot ISO 14001
I rapporten Miljöledningssystem – papperstiger eller kraftfullt verktyg från IVF och fyra andra svenska industriforskningsinstitut framgår att många företag anser att miljöledningssystemen har haft en liten inverkan på bolagets miljöbelastning. Rapporten, som bygger på enkäter och intervjuer av mer än 200 certifierade svenska företag, visar dock att Emasregistrerade företag verkar få bättre miljöresultat jämfört med de företag som enbart har ISO 14001.
I en annan undersökning av 280 industriföretag i Sverige och sju andra EU-länder framgår att det inte går att bevisa att företagens påverkan på miljön blir mindre för att de infört ett miljöledningssystem. Vid en undersökning av exempelvis förbrukning av energi och råvaror samt företagens utsläpp kunde forskarna inte se någon skillnad mellan företag med och utan miljöledningssystem. Det gick inte heller att se någon skillnad på miljöpåverkan före och efter införandet av miljöledningssystem.
Från Riksrevisionsverket, RRV, påpekas att systemet med miljöcertifiering och certifieringsorgan tillåter stora olikheter i miljöledningssystemens innehåll. I praktiken skiljer sig certifieringsorganens kontroller åt, till exempel i upplägget av kontrollerna och när det gäller vad som leder till anmärkningar. Det gör att miljöledningssystemen i stor utsträckning blir vad företagen väljer att göra dem till, menar RRV.
