Invasiva arter större hot än befarat – det kan näringslivet göra

Det är IPBES, den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, som under fyra år gått igenom över 13 000 vetenskapliga studier inom området och sammanställt det i en ny rapport. I den konstaterar de att hotet från de invasiva arterna är större än befarat och att hotet eskalerar globalt.

Medför kostnader på flera hundra miljarder

Enligt rapporten har fler än 37 000 arter spridits till regioner där de inte funnits tidigare. 2019 medförde det en kostnad på 433 miljarder dollar, en kostnad som fyrfaldigats varje decennium sedan 1970. Vidare slår rapporten fast att invasiva arter står bakom 60 procent av utrotningen av växter och djur i modern tid.

– Det är en hög siffra. När arterna sprider sig riskerar de att konkurrera ut inhemska arter, kan förstöra hela ekosystem och skada människors hälsa, vilket är ett stort problem både globalt och i Sverige, säger Henrik Lange, samordnare för invasiva arter på Naturvårdsverket, och som följt arbetet med rapporten.

Ursprungsbefolkningar drabbas hårdast

Att de invasiva arterna sprids beror på att människor reser mer och handlar med varor över världen. Vilka arter som utgör det största hotet beror på olika platser, men i Sverige utgör exempelvis lupiner och parkslide ett stort hot.

De som drabbas hårdast av invasiva arter är enligt rapporten människor som lever nära naturen, så som ursprungsbefolkningar. För att komma till rätta med problemet lyfter rapporten behovet av att ta hjälp av dessa människor i arbetet.

– Ett viktigt budskap i rapporten är att människor som lever nära naturen sitter på väldigt stor kunskap och behöver engageras i arbetet för att det ska bli effektivt. Både som uppgiftslämnare, men även som kunskapslämnare, säger Henrik Lange.

Regeringen öronmärker pengar

Rapporten ska fungera som ett underlag till det globala avtalet om biologisk mångfald, även kallat Kunming-Montrealavtalet, som världens ledare skrev under förra året. Enligt avtalet ska 30 procent jordens yta skyddas till 2030.

För att komma åt problemet i Sverige är finansiering enligt Henrik Lange en viktig del. Och nyligen meddelade regeringen att man avsätter 50 miljoner kronor årligen för att bekämpa för att förebygga spridningen av invasiva arter, pengar som förra året drogs in till följd av nedskärningar i naturvården.

– Det är jättebra att regeringen öronmärker pengar, så att vi kan komma i gång igen efter att arbetet varit på paus nu ett år, säger Henrik Lange.

Det kan näringslivet göra

Vidare lyfter han att även näringslivet kan göra mycket för att begränsa spridningen av invasiva arter.

– Företag som handlar med växter och djur kan kolla upp vilka arter det är och försöka undvika välkända problemarter. Det är en enkel grundregel, att tänka efter först. För Sveriges del finns det en risklista på drygt 1000 arter som visar vilken risk det skulle innebära för svensk natur om dessa arter kom in hit. Den listan är viktig att kolla på, säger han.