Internationellt forskarteam: ”EU:s förslag till ny jordbrukspolitik håller inte måttet”

Jordbruk EU:s förslag på en ny jordbrukspolitik innehåller stora brister – varken klimatmålen eller miljöskyddet förbättras. Det menar forskare från flera delar av Europa, som granskat reformförslaget.

Internationellt forskarteam: ”EU:s förslag till ny jordbrukspolitik håller inte måttet”
Stock Adobe

En internationell forskargrupp från Tyskland, Portugal, Sverige, Frankrike, Österrike, Grekland och Slovakien har granskat EU-kommissionens förslag på den nya jordbrukspolitiken.

De sågar förslaget och menar att miljöskyddet inte kommer förbättras, snarare tvärtom.

– Jordbruksstödet är föråldrat och handlar till stor del fortfarande om att stötta produktionen av livsmedel och säkra lantbrukarnas inkomster på bekostnad av att skydda klimat och miljö, säger Dagmar Clough, ekolog som deltog i granskningen under sin tid vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, vid Lunds universitet.

EU:s jordbrukspolitik kan stödja minst nio av FN:s sjutton globala mål. Men med detta förslag kommer endast två mål uppnås och det är målen som handlar om hunger och fattigdom.

Stora möjligheter med enorma ytor

EU:s sammanlagda jordbruksmark är 174 miljoner hektar. Hur denna mark sköts får en enorm påverkan på miljö och klimat. Intensivt jordbrukande pekades i våras ut som en av de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald i den internationella IBPES-rapporten. EU:s gemensamma jordbrukspolitik är alltså av stor betydelse när det gäller hållbarhet.

Jordbruksstödet utgör i dag 40 procent av EU:s totala budget. Forskargruppen menar att om man använder jordbruksstödet rätt, så är det ett kraftfullt verktyg för att leva upp till de egna hållbarhetslöftena.

– Att ta hållbarhetsmålen på allvar skulle kräva en reform som går på djupet, med bättre anpassade och delvis nya stödformer och med vetenskapligt belagda och mätbara mål, säger Dagmar Clough.

EU borde slopa ineffektiva stödformer

Forskarna vill att EU: ska slopa ineffektiva stödformer, som direktstödet, eller gårdsstödet i Sverige, som innebär att 40 miljarder euro (cirka 70 procent av EU:s totala jordbruksstöd) årligen betalas ut till jordbrukare enbart baserat på hur stora arealer de odlar.

Detta menar forskarna, leder till en ojämn fördelning där 32 procent av pengarna hamnar hos 1,8 procent av de sökande och att miljönyttan av stödet blir marginell.

– Det borde vara i EU-kommissionens kärnintresse att använda skattebetalarnas pengar mer effektivt för att stödja samhälleliga mål såsom upprätthållande av biologisk mångfald eller hållbart jordbruk i största allmänhet, säger Dagmar Clough.

Stödet för landsbygdsutveckling

Forskarna riktar kritik mot förslaget att minska stödet för lantbrukare som kan få ersättning vid inkomstbortfall om de använder hållbara metoder. I det nya reformförslaget ska stödet minska med 28 procent. De tycker också att insynen i EU:s beslutsprocess borde bli större.

– Om vi ska få en bättre jordbrukspolitik måste beslutsprocessen förändras. Den måste bli mer transparent och den vetenskapliga förankringen måste bli mycket starkare, säger Dagmar Clough.

Läs forskarnas artikel i Science här.

Läs mer: Trenden hyrkläder växer – här kan du hyra dina kläder i höst

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.