Inga produkter i varukorgen.
Ideologiska konflikter eldar på klimathotet
På frågan om hur klimathotet ska bemötas visar sig det finnas stora ideologiska skillnader. Och debatten domineras av industriell fatalism, visar den nya boken Kampen om klimatet.
Jonas Anshelm, idéhistoriker och professor vid Linköpings universitet, har studerat miljöpolitiken från valrörelsen 2006 till klimatmötet i Köpenhamn 2009. Och det visar sig finnas stora ideologiska skillnader. Enligt honom dominerades debatten av det han kallar den industriella fatalismen med förespråkare i regeringen, näringslivet och en del fackliga organisationer.
– Klimatförändringarna skulle klaras av med smartare tillväxt. För det behövdes mer teknikutveckling och marknadsorientering, konstaterar Jonas Anshelm.
Men Sveriges miljöpolitik kritiserades enligt det som han kallar den ekologiska omprövningen från bland andra oppositionen, miljöorganisationer, svenska kyrkan och solidaritetsrörelsen. De ville se politiska lösningar som innebar samhällsförändringar och minskade koldioxidutsläpp.
Tillväxtkritiker och klimatskeptiker
Med i debatten fanns ytterligare två synsätt som inte tog lika mycket plats. Det ena var systemkritikerna som såg tillväxt som det största problemet och som ifrågasatte det ekonomiska synsättet. I andra ringhörnan fanns klimatskeptikerna som inte trodde på klimatåtgärder och ifrågasatte att mänskliga aktiviteter och klimatförändringar har något samband.
Enligt Jonas Anshelm har intresset för klimatfrågan minskat efter mötet i Köpenhamn, men han tror inte att intresset är borta för evigt.
– På sikt kommer klimatfrågan med stor sannolikhet att vara tillbaka i samhällsdebattens centrum eftersom problemet snarare ökar än minskar.
Boken Kampen om klimatet bygger på ett tjugotal debattböcker, 3 500 ledare, debattartiklar, politiska kommentarer och större reportage.
