Icebug: Man kan inte kalla oss cirkulära

Cirkulär ekonomi Skoföretaget Icebug satsar hårt på cirkulära material i sina produkter, vilket kräver ett omfattande arbete med genomtänkt design och jakt på råvara. Men det räcker inte för att företaget ska vilja kalla sig cirkulärt. Läs om Icebugs jakt på material, hållbarhetskriterier och att hitta sin plats i den cirkulära ekonomin.

Icebug: Man kan inte kalla oss cirkulära
Icebug jobbar mycket med återvunnet material, men vill inte kalla sig cirkulära, berättar hållbarhetschef Maria Munther. Foto: Icebug

Återvunna material är en viktig del av skoföretaget Icebugs erbjudande till sina kunder. Det handlar både om insamlat material (post-konsument) och produktionsspill (pre-konsument) som tas tillvara istället för att slängas eller brännas.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Icebug arbetar med sina mål

Det praktiska arbetet sker i Asien, nära de fabriker där skorna tillverkas. Men företaget är Göteborgsbaserat och design och hållbarhetskriterier utformas i Sverige.

– Vi arbetar med att sätta mer konkreta mål för andelen återvunnet material. Nu har vi målet 100 procent återvunnen polyester i överdelen på skorna för kollektionen för höst/vinter 2022. Idag har vi 92 procent återvunnen polyester i överdelarna. Så det har vi kommit långt med, berättar hållbarhetschef Maria Munther.

Två indikatorer med koppling till cirkulär ekonomi

Företaget arbetar med fem nyckelindikatorer för hållbarhet, där två har koppling till cirkulär ekonomi. Det handlar om nyckeltal för procentandel återvunnet material och nyckeltal för skornas klimatavtryck.

– Vi jobbar väldigt mycket med klimatfrågan nu, den är extremt viktig och känns väldigt brådskande. Vi försöker följa SBT för att hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning och ska reducera vårt klimatavtryck med 50 procent till 2030, och helst ännu fortare, säger Maria Munther.

Öka andelen återvunnet material

I det arbetet har andelen återvunna material en viktig roll att spela.

– Den återvunna polyestern har ett lägre klimatavtryck, att använda återvunna material ger alltid en tydlig minskning i klimatpåverkan.

Ambitionen att öka andelen återvunnet material märks på flera sätt i företagets verksamhet.

– Vi designar för att vi ska kunna använda återvunnet material med de kvaliteter som det har. Men designen är också riktad mot att göra mer hållbara skor, säger Maria Munther.

Kvaliteten en utmaning

En utmaning är att få tag på återvunnen råvara, som håller rätt kvalitet och där man kan vara säker på ursprunget. Till en början använde sig Icebug av fabrikerna i Vietnam där skorna tillverkas, och en agent i Taiwan. Men efterhand som arbetet med att hitta mer miljövänliga material växte, så började Icebug själva att söka efter möjliga leverantörer.

– En väldigt stor del av vårt arbete går ut på att hitta nya material som är bättre och mer hållbara, och det blir knepigare och knepigare. När vi började med detta 2015 så köpte vi in färdiga material och det fanns rätt mycket återvunna tyger. Nu är vi i det läget att vi vill ha mer biobaserade material, säger Maria Munther.

Vill öka andelen naturgummi i yttersulorna

Ett exempel på det är att öka andelen naturgummi i yttersulorna.

– Då letar vi efter hållbarhetscertifierat gummi. Det finns inte enkelt tillgängligt att köpa, utan man måste gå in och engagera sig i värdekedjorna så att det blir en regelbunden tillgång. Där har vi bjudit in andra skoföretag för att få en större volym, säger Maria Munther.

Utmanande att hitta råvara

David Ekelund. Foto: Icebug

Att tillgången till råvara är en utmaning bekräftas av Icebugs vd David Ekelund.

– Det är en utmaning med återvunna material att ha ett jämnt flöde in av det som är råvaran, och att den är stabil och av tillräckligt hög kvalitet. Vi gör skor som ska leverera en viss nivå av funktion och hålla så länge som möjligt, så vi behöver ha en helhetskalkyl, säger han.

Söker en balans

Det är inte självklart att maximal mängd biobaserat eller återvunnet är det optimala.

– Vi har en tröskel för funktion, går vi under den så är vinsten borta. Vi har också trösklar för slitstyrka som till exempel när vi väljer hur mycket naturgummi vi kan blanda in. Den tredje parametern är kostnad. Vi har inga problem att ta kostnadsökningar på vår marginal, det gör vi hela tiden, men om kostnadsökningen relativt hållbarhetsvinsten prisar ut oss från marknaden, då ser vi inte att det är någon poäng med produkten för då kommer vi inte att ersätta någon annan produkt, säger David Ekelund.

Slutet på livscykeln ett dilemma

Företaget arbetar mycket med sina produkter, men har inte nått lika långt när det gäller slutet på livscykeln.

– Vi räknar med en viss energiutvinning. Det är ingen bra end-of-lifelösning. Vi försöker att få kunderna att sträcka ut användningen så länge som möjligt, säger David Ekelund.

Verklig effekt kräver ett större grepp

Fakta

5 nyckeltal för ökad hållbarhet

  1. Andel återvunnet material
  2. Produktens klimatavtryck
  3. Andel biobaserat material
  4. Material som processats på mindre miljöskadliga sätt
  5. Andel material med hållbarhetscertifiering av råvara.

För att nå en verklig effekt i slutet av livscykeln krävs större grepp, menar han.

– Då krävs det lätthanterliga flöden av monomaterial och någon typ av gemensamma lösningar på samhällsnivå.

”Vettigast att vara användare”

Det saknas alltså en återvinningslösning för skor, vilket gör det svårt för Icebug att arbeta effektivt med slutet på livscykeln.

– Som det ser ut nu är det vettigast ur miljösynpunkt att vi är användare av återvunnet material och att vi kan använda andras spill. Skor består av många delar, och ganska små delar så vi är ganska lämpade att ta hand om spill. Livslängden är också viktig, och det kan i vissa fall uppstå en konflikt mellan ökad livslängd och att skon ska vara enkel att plocka isär. Just nu satsar vi mer på ökad livslängd, säger Maria Munther.

– När man talar om cirkulär ekonomi är det viktigt att man inte sätter systemgränsen runt ett enskilt företag utan på samhällsnivå. Vi måste titta på i vilka flöden man gör mest nytta.

Energiutvinning av produkter med fossil olja innebär ju klimatutsläpp även om materialet är återanvänt, hur ser ni på det?

– Det är ingen slutlösning, men något vi kommer att jobba med framåt. Hur mycket kan man byta till biomassa? Att fasa ut olja och minimera klimatavtryck är de stora utmaningarna, säger David Ekelund.

Under våren har företaget enligt Maria Munther märkt en skillnad i hur arbetet med hållbarhet tas emot hos kunderna.

– De som kommunicerar direkt med kunderna i vår webbshop och i sociala medier har märkt att hållbarhetsargumenten leder till köpbeslut. Det är ofta de återvunna materialen som varit i fokus i vår marknadsföring, säger hon.

Vill inte definiera Icebug som cirkulärt

Fakta

Andel återvunnet material i Icebugs skor

33 procent: Skon med högst andel återvunnet material

10 procent: Skon med lägst andel återvunnet material

20 procent: De flesta löparskorna ligger på minst 20 procent återvunnet material.

Men trots Icebugs fokus på återvunna material i sin marknadsföring skulle Maria Munther inte definiera Icebug som ett cirkulärt företag.

– Vi vill vara en del i det cirkulära samhället och hitta den optimala rollen för oss i det. Men man kan inte kalla oss ett cirkulärt företag. Vi vill i så stor utsträckning som möjligt använda återvunna material för att minska vårt avtryck, vi har reparationskit för våra skor, men har i mindre grad hittat cirkulära affärsmodeller, säger hon.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.