I huvudet på en affärsaktivist

För tre år sedan tillträdde Anna Ryott sin tjänst inom organisationen och tog då med sig sin ryggsäck med erfarenheter från näringslivet. En packning som i allra högsta grad kommer till användning i hennes nya sfär då hon i möten och samarbeten arbetar med att länka samman företags affärverksamhet och arbete med socialt ansvar med SOS Barnbyars arbete.

Nu har hon aktuell med en bok om hur man kopplar samman business och hållbarhet – Affärsaktivisten – manifest för lönsam och hållbar business.

Vad är en affärsaktivist?

– Det är en person som är övertygad om att hållbara affärer är en förutsättning för att lönsamma företag ska finnas i framtiden. Hållbara affärer är ett stort begrepp. För mig är det när ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter vägs in i alla affärsbeslut.

I boken presenterar du begreppet CSP, Corporate Social Profitability, vad menar du med det?

– Det handlar inte längre om att enbart ta sitt ansvar. Istället handlar det om att se kopplingen mellan ansvar och lönsamhet, att ta CSR, Corporate Social Responsibility, ett steg framåt till CSP. Begreppet myntade jag efter ett ”allvarligt samtal” med mina två små barn, sex och nio år gamla. När samtalet kom in på städning såg jag i deras blick hur jag förlorade kontakten med dem. Och det är exakt samma sak som brukar hända när jag sitter med på ett styrelsemöte och pratar ansvar. Jag kan se hur jag förlorar dem. Om jag istället pratar lönsamhet, konkurrensfördel och innovativa produkter ser jag hur det skakar till i deras tävlingsnerv.

Men måste hållbarhet alltid vara lönsamt?

– Jag ser ingen motsättning. Kortsiktigt kan det kosta då det krävs en investering, men på sikt är det lönsamt. Jag skulle säga att hållbarhet är en förutsättning för att i framtiden driva lönsamma företag.

Hur blir man en affärsaktivist?

– Det handlar om konkret arbete med hållbarhetsfrågorna (Anna Ryott hämtar papper och penna och ritar upp fyra steg likt en trappa.) Hållbarhetsarbete började egentligen med fokus på den produkt eller tjänst företaget sålde och hur man minskade produktens/tjänstens miljörisker. I steg två vidgades arbetet till att även handla om medarbetarna. Värderingar, goodwill, och möjligheterna med att attrahera talanger. Sedan togs även kunderna med i arbetet. Det blev viktigt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete även externt och att involvera kunderna, exempelvis genom att låta dem komma med idéer för att minska avfallsmängd. Det sista steget handlar om att nyttja dessa tre hållbarhetssteg för att se möjligheter och nya affärsstrategier.

Hur får man sina medarbetare att bli affärsaktivister?

– Det handlar om värderingar, ett ord som rymmer mycket men är svårt att förverkliga. Det är viktigt att se hur de värderingar som finns på papper införlivas i vardagens diskussioner. Alla medarbetare sitter på en nyckel och behöver se hur den passar in med de andra och i företagets hållbarhetsarbete. Man kan inte luta sig tillbaka, hur duktig man är finns det alltid förbättringsmöjligheter.

Hur ser världen ut om tio år?

– Det går oerhört snabbt. 2006 sade vd:n för en av mina före detta arbetsgivare att ”man skulle lägga av med det flummiga etiksnacket”. Idag låter det som ett citat hämtat för 20 år sedan. Om tio år tror jag att det är en självklarhet att finansbranschen värderar ett företags risker utifrån dess hållbarhetsarbete. Näringslivet tar redan nu större steg mot civilsamhället.