Hotet mot svenskt vatten

Vatten är inget svensken tänker på. Världens bästa vattenbara finns där. Vrid om kranen och släck törsten, släng av dig kläderna och dyk ner i havet. Men det finns en mängd riskfaktorer som hotar denna vattenidyll.

Hotet mot svenskt vatten

Som en del av klimatförändringen kan det bli fler extrema vädersituationer och nederbörden kan i öka i vissa delar av Sverige. Det medför en rad konsekvenser för vattnet.

Skred och översvämningar

En större regnmängd ökar risken för skred och översvämningar. En stor volym vatten skulle även kunna slita sönder det svenska föråldrade avloppsledningsnätet, så att orenat avloppsvatten rinner direkt ut i naturen.Även om rören inte går sönder så kan orenat vatten läcka rakt ut i naturen. Detta eftersom både avloppsvatten och regnvatten färdas i samma ledningar och utnyttjar ett gemensamt övertrycksskydd. Vid hällregn slår övertrycksskyddet igång och leder ut det regnblandade avloppsvattnet – direkt ner i sjöar och åar, utan att det har passerat ett reningsverk. Eftersom 50 procent av Sveriges befolkning får sitt dricksvatten från ytvatten så finns det en risk att dricksvattenkvaliteten påverkas av sådana utsläpp, om vattenverken inte klarar den stora smutsmängden.

Vattenverken

Ett tredje hot mot vattenkvaliteten vid ett framtida regnfyllt klimat är Sveriges föråldrade vattenreningsverk. Eftersom de flesta har många decennier på nacken så finns det en risk att de inte klarar av att rena en ökad mängd vatten av sämre kvalitet. Det kan få till följd att det lättare uppstår parasitutbrott likt Cryptosporidiumutbrotten i Östersund och Skellefteå.

En ökad nederbörd innebär att vattnet blir brunare när mer rester av nedbrutna växter, humuspartiklar, sköljs ner i sjöar och åar från den kringliggande jorden. Eftersom det både är kostsamt och svårt att rena bort humuspartiklar så kan det innebära problem för vattenverken.

Saltvatteninträngning

Saltvatten från havet, eller från uråldrigt vatten som ligger lagrat i berget, kan tränga in i brunnar, grundvattendepåer eller vattendrag som används till att göra dricksvatten. Om detta sker blir vattnet odrickbart. Detta är en risk som ökar om havsnivån höjs som en följd av klimatförändringen.

Som ett resultat av klimatförändringen kan vissa delar av landet, framförallt östra Sverige, få mindre regn istället för mer. Resultaten kan bli vattenbrist med sinande brunnar, grödor som inte klarar sig och uttorkade vattendrag som följd. Sjöar som får en för liten vattenomsättning kan då drabbas av dåliga syreförhållanden, vilket direkt påverkar de växter och djur som lever där.

Läkemedelsrester

Halterna av läkemedelsrester i svenska vatten är så pass låga att de inte borde innebära några direkta hälsorisker för människor vid vattenkonsumtion eller bad, menar experter på Livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet. Däremot vet man att djuren råkar illa ut av läkemedel som har letat sig genom människors kroppar, via toaletten och vidare ut i vattendrag. Dessutom kan läkemedelsrester hjälpa bakterier på traven.

Framförallt är det hormonläkemedel som p-piller, cancerläkemedel och klimakteriebehandlingar som påverkar djuren. Hormoner verkar vid väldigt låga koncentrationer i kroppen och läkemedelsrester i vatten kan därför påverka även om halten är låg. Man vet egentligen väldigt lite om vilken påverkan läkemedlen har på djuren, men man har observerat en del effekter. Nedströms från reningsverk, där halterna av olika läkemedel är förhöjda, har man till exempel hittat grodor som har bytt kön och blivit sterila honor. Man har även hittat hanfiskar som har äggceller i testiklarna i större utsträckning än fiskar i renare vattendrag.

Enligt Gesa Weyhenmeyer, docent i akvatisk biogeokemi vid Uppsala universitet, är ett av de största vattenhoten som påverkar människan orsakat av just läkemedel. Den antibiotika som tar sig igenom människors kroppar hamnar slutligen i reningsverk som saknar metoder för att rena bort rester av antibiotika.

I somras rapporterade forskare från Uppsala universitet att antibiotikaresistenta bakterier uppstår vid halter som är hundratals gånger lägre än vad man tidigare trodde var möjligt. Halter långt lägre än de man finner i dagens reningsverk. Risken är därför stor att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika i reningsverken. Om bakterierna klarar sig helskinnade genom avloppsrening- och dricksvattenreningsverkens processer så kan dricksvattnet orsaka stora problem i samhället.

Förutom några få observerade förändringar hos grodor och fiskar vet man generellt väldigt lite om läkemedels effekter på organismer i miljön. Därför är det heller ingen som vet vilka effekter mediciner kan få på ekosystem i stort. Däremot vet man att olika mediciner ansamlas i sjöar, reningsverk och bottensediment. Ett sådant exempel är karbamazepin, ett medel som ursprungligen använts mot epilepsi och senare mot depression.

Kemikalier

Det finns många olika kemikalier i vattnet, ämnen som sedan länge är förbjudna och ämnen som fortfarande används i stor utsträckning. Bekämpningsmedel, pcb, flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen är några exempel. Flera av dessa ämnen kan leda till exempelvis utvecklingstoxikologiska störningar som i sin tur leder till kognitiva problem i vuxen ålder. Inom alla kemikaliegrupper finns det dessutom ämnen som liknar hormoner, till exempel nonylfenol som tvättas ut ur vissa kläder, ftalater och bisfenol a som finns i olika plaster. Det sistnämnda har forskarna studerat närmare de senare åren och man har sett att det hos människor kan leda till störd fortplantning, fetma, cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Om de kemikalier som finns i vatten kan påverka människor genom att man dricker vatten är det ingen som vet. Däremot vet man att många farliga ämnen lagras i fett och koncentreras ju högre upp i näringskedjan man kommer, vilket är anledningen till att framförallt gravida kvinnor inte ska äta fet Östersjöfisk.

Inte heller vet någon om miljögifter på något sätt kan samverka i en så kallad cocktaileffekt och få följder på natur eller människa som ingen ännu har förutsett.

Övergödning

Precis som överfiskning så kan övergödning från jord- och skogsbruk förändra ekologin i sjöar och vattendrag. Mer näring ger mer växtlighet och algblomningar, vilket i sin tur ger lägre syrehalt och sämre sikt i vattnet. Det missgynnar arter som behöver syrerikt vatten och arter som som behöver klar sikt för att hitta mat. Det händer även att sjöar växer igen helt.

Sveriges vattendrag och sjöar är inte lika sura som de en gång var, men en stor del kommer att förbli det i många år framöver. När en sjö eller vattendrag försuras leder det till en näringsfattigare miljö där många fiskar och småkryp får det svårt att leva. Framförallt är det i Västsverige, som är mest utsatt för nedfall med ursprung från kontinenten, där det fortfarande finns försurningsproblem.

Överfiskning

När torsken i Östersjön försvinner på grund av överfiskning så får skarpsillen fritt spelrum och antalet ökar drastiskt. Detta gör att mängden djurplankton blir färre eftersom de växande fiskstimmen behöver alltmer mat. I sin tur ger det mer alger i havet, eftersom det plötsligt finns färre djurplankton som kan äta algerna. I slutändan blir somrarnas algblomningar värre, halten av alggifter blir högre och vattenkvaliteten försämras. Samma problem finns även i inlandssjöar även om det i dessa vatten inte finns lika många alger som producerar gift som i havet.

Främmande arter

På senare år har flera främmande arter hittats i Sverige, arter som tagit sig till landet med till exempel barlastvatten i lastfartyg. En art som är ny i ett område har ofta inte några naturliga fiender i sitt nya hemområde och kan därför ofta öka snabbt i antal. Nyintroducerade arter kan också föra med sig främmande sjukdomar som slår ut inhemska arter, som är fallet med den nordamerikanska signalkräftan som har slagit ut den inhemska flodkräftan. En sådan förändring i ekosystemet skulle potentiellt kunna förändra resten av ekosystemet och vattenkvaliteten, likt då torsken överfiskas.

Skogsbrukseffekter

Genom att hugga ned en skog får man en motsatt effekt till övergödning. Mycket av den näring som naturligt driver ekosystemen i vattendrag kommer från löv och död ved. Bottenlevande djur bryter ner de döda växtdelarna, vilket sedan andra arter kan leva av. Om döda växtdelar inte tillförs vattendraget kontinuerligt så kan djurlivet förändras.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.