Hindren röjs bort för vindkraften

Vindkraften i Sverige står starkare än någonsin. Som ett tecken i tiden går också intresseföreningarna VIP, Vindkraftens Investerare och Projektörer, och ViS, Vindkraftsleverantörerna i Sverige, samman och bildar den gemensamma branschföreningen Svensk Vindenergi – en enad stark röst för branschen. Så från den 1 juli är det som chef för Svensk Vindenergi som Matthias Rapp uttalar sig. Och han ser vindkraftens hinder röjas undan ett efter ett.

Han anser till exempel att fleråriga leveranstider är ett övergående problem.

– Idag tar det, beroende på fabrikat, från 9 månader till 2–2,5 år att få ett vindkraftverk levererat. 6–12 månader har alltid varit normal leveranstid. Förseningarna har berott på både turbintillverkare och underleverantörer, men nu byggs det nya fabriker samtidigt som nya tillverkare kommer in på marknaden, slår Matthias Rapp fast.

Att nya tillverkare slår sig in på marknaden kommer att påverka både leveranstider och den allmänna prisbilden.

Marknad i obalans

– Just nu är det säljarens marknad, eftersom efterfrågan är större än utbudet. När marknaden blir mer i balans kommer projekt inte läggas på is på grund av kraftigt höjda priser eller långa leveranstider längre, påpekar Matthias Rapp.

Generellt sett förutspår han att kinesiska och indiska tillverkare kommer att bryta sig in på den europeiska marknaden, indiska Suzlon är redan en av världens största tillverkare som dessutom har köpt upp tyska Repower.

Problemet med bristande konkurrens har varit som störst för kraftverk till havs, där Vestas och Siemens Wind har varit ensamma aktörer. Bland annat har det berott på att det är dyrare att bygga till havs och att det har tvekats kring de särskilda stöd till havsbaserad vindkraft som behövs för en storskalig utbyggnad. Men under det kommande året kliver Suzlonägda Repower och tyska Multibrid, som ägs av franska Arevagruppen, in på marknaden med egenutvecklade kraftverk för havsbruk. Samtidigt är världsledande danska turbintillverkaren Vestas kvalitetsproblem med havererade växellådor i de stora kraftverken i havet snart över.

Ingen svensk tillverkare

– Vestas har tillsammans med en växellådetillverkare tagit fram en helt ny växellåda för havsbaserade vindkraftverk, som ska tåla de större påfrestningarna, säger Matthias Rapp.

Någon helsvensk tillverkare tror han däremot inte kommer att etablera sig i närtid, inte minst utifrån den förväntade prispressen från indiska och kinesiska tillverkare.

– Det finns en handfull bärkraftiga idéer och konstruktörer i Sverige. Men det behövs en industriell investerare i tillägg – där ligger problemet, det behövs en finansiell garant för att det nya vindkraftverket håller vad det lovar. Företag som ABB och SKF är ju själva underleverantörer till andra tillverkare och vill inte i dagsläget ta fram ett eget kraftverk och konkurrera med sina kunder.

Samarbetet med nätägarna, när vindkraften ansluts till elnätet, har ibland gnisslat en del. Men idag fungerar det bättre på många håll, även om det krävs en insats. Idag bygger man vindkraftparker som oftast ansluts till regionnäten, vilket kan kräva förstärkningar.

– Näten är huvudsakligen byggda som distributionsnät och är inte dimensionerade för att ta emot elproduktionen från vindkraftverken. Så det behöver både byggas nytt och byggas om, förklarar Matthias Rapp.

Förändringar kommer

Gnisslet har ofta handlat om kostnader. På det området är en ändring på gång. Nätanslutningsutredningens förslag är ute på remiss.

– Vi räknar med att den kommer att leda till förändringar som är till gagn för vindkraften, kommenterar Matthias Rapp.

Samtidigt ses miljöbalken och plan- och bygglagen över i miljöprocessutredningen som har tilläggsdirektiv gällande vindkraft.

– Tillståndsgivningen ska förenklas. Man vill få bort dubbelprövningen – med det utkastsförslag som utredningen har presenterat hittills vill man att vindkraft prövas enbart mot miljöbalken. Det betyder att man tar bort kommunernas planmonopol, eftersom detaljplanekravet också föreslås försvinna, berättar Matthias Rapp.

Men det största problemet är de goda möjligheterna att överklaga i flera instanser.

– Det kan ta upp till två år att få alla tillstånd, sedan börjar ofta problemen. Om tillstånden överklagas går det inte att överblicka hur lång tid det tar innan processerna är avslutade. Det behöver styras upp, säger Matthias Rapp.

Hoppas på mer stöd

Den nybildade branschorganisationen Svensk Vindenergi vill också att elcertifikatssystemet revideras genom att frysa kvotnivåerna på 2010 års nivå och att ett särskilt stöd till havsbaserad vindkraft införs.

Men när hindren försvinner så borde intresset vara stort för att investera i vindkraft. På frågan om vilka kraftbolag och projektörer som är störst inom vindkraftsutbyggnaden i Sverige svarar Matthias Rapp snabbt.

– Den mest aktiva projektören som bygger just nu är o2-gruppen via det helägda projektörsföretaget Vindkompaniet, som i år bygger cirka 70 megawatt och nästa år en bra bit över 100 megawatt.

Sedan räknar han upp ett tiotal ytterligare kraftbolag och projektörer (se separat faktaruta). Han pekar också på en ny tendens på projektörssidan, som är intressant med tanke på den oligopolsituation som råder på den nordiska elmarknaden med ett fåtal stora elproducenter.

– Projektörerna har traditionellt drivit projekten fram till byggstart – jobbat fram alla tillstånd och så vidare – och sedan sålt projektet. Men nu säljer inte projektörerna längre, man vill bygga och driva verken själva och alltså bli elproducent. Det gör att det blir svårt för de stora kraftbolagen att få ny vindkraft i sin portfölj utan att projektera själva, konstaterar Matthias Rapp.