nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Stefan Wirsenius
"Vi måste veta att alternativen vi satsar på är bättre för klimatet än det vi har nu" säger Stefan Wirsenius, forskare på Chalmers. FOTO: JohanBodel/Chalmers

Hemlig klimatdata försvårar omställningen

Klimatdata som inte är offentliga gör att det är svårt att diskutera vilka klimatsatsningar som är bäst. Därmed ökar risken för misstag vid den stora omställningen. Stefan Wirsenius vid Chalmers tekniska högskola är kritisk till att institut och företag inte alltid presenterar sina beräkningar.

  • Annons 1

Klimatdata behövs för att avgöra om de val som måste göras inför klimatomställningen verkligen blir de rätta. Frågan om elbilar är bättre än fossildriva fordon är till exempel en fråga som kräver ett bra svar.

– Om vi ska klara klimatfrågan, måste den teknologiska omställningen gå fort. Vi måste därför veta att alternativen vi satsar på är bättre för klimatet än det vi har nu, säger Stefan Wirsenius, forskare på avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers tekniska högskola.

Problem när klimatdata hemlighålls

Klimatberäkningar som inte är transparenta är ett problem. Ett exempel är batterier för elbilar. Tillverkarna offentliggör inte hur stora utsläpp som krävs för att ett batteri ska färdigställas. Det försvårar för allmänhet, politiker med flera att avgöra om elbilarna verkligen är det bästa alternativet.

– Elektrifieringen framstår som det minst dåliga alternativet för transportsektorn. Därför är det viktigt att även veta hur stora utsläppen blir från tillverkningen av batterier, säger Stefan Wirsenius.

Men istället för att utgå från batteritillverkarnas siffror, har forskare tvingats att gissa och försöka räkna sig fram bakvägen till hur stor batteriernas klimatbelastning kan tänkas vara, berättar Stefan Wirsenius.

Osäkra data ställer till det

Lisbeth Dahllöf

Lisbeth Dahllöf

Lisbeth Dahllöf, expert på hållbar produktion hos IVL Svenska Miljöinstitutet, är en av dem som trots svårigheten presenterat en rapport om miljöpåverkan för just batterier. Hon har också egen erfarenhet av hur fel det kan bli när forskarnas siffror används i den allmänna debatten.

I en studie om batterier till elbilar använde hon och hennes medarbetare data för batterierna som andra forskare samlat ihop. Hon berättar att de varierade väldigt mycket. Trots det har deras slutsats om de troligaste totala koldioxidutsläppen använts flitigt och ibland missvisande. ”Elbilar tär på miljön”, är rubriken på en artikel i Vi Bilägare som handlar om IVL-rapporten.

Lisbeth Dahllöf menar att några av osäkerheterna vad gäller batterierna är svåra att avhjälpa.

– Batterierna tillverkas ofta i länder med hög andel fossil el. Hur klimatutsläppen blir beror på i vilket land de tillverkas, säger hon.

Affärshemligheter orsaken till att data hemlighålls

Hon berättar också att tillverkarna helst inte avslöjar energidata eftersom det i sin tur riskerar att röja affärshemligheter.

– Det finns inte så mycket data för batterifabriker, konstaterar Lisbeth Dahllöf.

Den andra hälften av batteriernas miljöpåverkan kommer från materialens miljöpåverkan. För gruvdrift och bearbetning av metaller är det också svårt att få fram säkra siffror.

– Det är inte lätt. Nickel och kobolt bryts till exempel ofta tillsammans med andra metaller, berättar Lisbeth Dahllöf.

Kostsamma analyser

Data kan vara dyra också. Hon berättar att det gör att livscykelanalyser ibland kostar mycket.

Sammanfattningsvis konstaterar hon:

– Det är inte bara att spotta ur sig data.

Stefan Wirsenius berättar att även själva naturen kan ställa till det för den som vill få en siffra på klimatpåverkan från mat och markanvändning. För utsläpp av lustgas från mark och metan från nötkreatur är variationen stor, av naturliga orsaker.

– För lustgas från mark kan det lätt variera med en faktor tio, för liknande förhållanden. Det är en jättestor osäkerhet för alla som liksom jag gör beräkningar för hela länder eller jämför livsmedel, berättar Stefan Wirsenius.

Enklare för fossila bränslen

För fossila bränslen är det desto enklare att få fram data. Mängden koldioxid som bildas vid förbränning av kol, gas och bensin, är känd sedan länge och bygger på enkla naturvetenskapliga samband. Den som vet mängden av det bränsle som förbrukas, vet hur stora utsläppen blir. Liknande samband gäller för cementtillverkning och stålframställning.

Mycket av det som behövs för att beräkna klimatpåverkan finns också att hämta i offentliga databaser, till exempel hos Naturvårdsverket och Energimyndigheten, ofta helt gratis.

– Så länge vi talar fossila bränslen vet man ganska väl hur stor påverkan blir, säger Stefan Wirsenius.

Elbilens klimatpåverkan

Vad gäller elbilen och bensinbilen så är variationen när det gäller uppgifter om klimatpåverkan inte större än att det ändå går att dra en säker slutsats.

– Elbilar är bättre, det gäller även om man räknar med stora utsläpp från batteritillverkningen, säger Stefan Wirsenius.

Northvolt, som planerar att tillverka batterier i Sverige, räknar med fossilfri el och därmed nära noll utsläpp av klimatgaser vid tillverkningen.

Läs mer: Här är avfallet som påverkar klimatet mest

Etiketter:

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4