Högsta domstolens, HD, beslut om partiellt prövningstillstånd för Nordkalkmålet är ingen enkel historia. Beslutet innebär i korthet att HD kommer att pröva tyngden i Miljööverdomstolens så kallade tillåtlighetsbeslut, alltså att ge grönt ljus för Nordkalks kalkbrytning på Gotland.
Beslutet i Miljööverdomstolen togs 2009 och sedan fick en lägre instans, Mark- och miljödomstolen, i uppdrag att bevilja tillstånd och sätta upp villkor för verksamheten. Men domstolen avslog ansökan 2011 eftersom den var tveksam till den högre instansens bedömning, bland annat eftersom frågan om artbevarande i angränsande Natura 2000-områden inte hade utretts tillräckligt. Nordkalk överklagade och fick i juli i år återigen tillstånd av den högre instansen, det som nu kallas Mark- och miljööverdomstolen. Därpå överklagade Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen till Högsta Domstolen.
Trixig sits
Det som nu ska prövas i HD är den principiella frågan, berättar Naturvårdsverkets jurist Nils Hallgren som har jobbat med fallet. Det man ska titta på är rättsverkan i dåvarande Miljööverdomstolens tillåtlighetsdom från 2009.
– Innebär tillåtligheten att man även i nästa steg i processen är bunden till det? Det blir en trixig sits för Mark- och miljödomstolen som vet med sig att översta instansen sagt att det är tillåtligt. Framför allt i det här fallet när man har komplicerade Natura 2000-prövningar som ska göras i de efterföljande instanserna, hur blir det då? säger Nils Hallgren, som betonar att det här är hans tolkning som enskild jurist.
Han hänvisar till rättsfall från EU-domstolen som har visat att ett Natura 2000-tillstånd endast kan ges om prövningsmyndigheten på vetenskaplig grund kan vara säker på att verksamheten inte skadar naturen.
Viktigt för framtiden
Nils Hallgren menar att frågan som nu ska avgöras i HD är otroligt viktigt för domstolar och även för tillsynsmyndigheter. De behöver få veta vilken effekt en tillåtlighetsdom har och hur den påverkar övriga instanser i deras bedömningar.
– Tillåtlighetsdomar står som spön i backen eftersom många av våra industriella verksamheter går igenom den här prövningsloopen. Det är viktigt att veta vad som gäller i framtiden, säger Nils Hallgren.
HD har förklarat målet i övrigt vilande. Det innebär inte ett avslag utan att målet kan komma att tas upp längre fram.
– När man har utrett detta kan man kanske gå vidare. Vad innebär detta konkret för Bunge?