Inga produkter i varukorgen.
HD prövar Nordkalkmålet
Högsta domstolen har beslutat att delvis pröva det omtvistade Nordkalkmålet. Nu ska den snåriga juridiska resan ses över. Frågan är hur starkt Miljööverdomstolens beslut om tillåtlighet binder efterföljande instanser med en annan syn på kalkbrottets naturpåverkan.
Högsta domstolens, HD, beslut om partiellt prövningstillstånd för Nordkalkmålet är ingen enkel historia. Beslutet innebär i korthet att HD kommer att pröva tyngden i Miljööverdomstolens så kallade tillåtlighetsbeslut, alltså att ge grönt ljus för Nordkalks kalkbrytning på Gotland.
Beslutet i Miljööverdomstolen togs 2009 och sedan fick en lägre instans, Mark- och miljödomstolen, i uppdrag att bevilja tillstånd och sätta upp villkor för verksamheten. Men domstolen avslog ansökan 2011 eftersom den var tveksam till den högre instansens bedömning, bland annat eftersom frågan om artbevarande i angränsande Natura 2000-områden inte hade utretts tillräckligt. Nordkalk överklagade och fick i juli i år återigen tillstånd av den högre instansen, det som nu kallas Mark- och miljööverdomstolen. Därpå överklagade Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen till Högsta Domstolen.
Trixig sits
Det som nu ska prövas i HD är den principiella frågan, berättar Naturvårdsverkets jurist Nils Hallgren som har jobbat med fallet. Det man ska titta på är rättsverkan i dåvarande Miljööverdomstolens tillåtlighetsdom från 2009.
– Innebär tillåtligheten att man även i nästa steg i processen är bunden till det? Det blir en trixig sits för Mark- och miljödomstolen som vet med sig att översta instansen sagt att det är tillåtligt. Framför allt i det här fallet när man har komplicerade Natura 2000-prövningar som ska göras i de efterföljande instanserna, hur blir det då? säger Nils Hallgren, som betonar att det här är hans tolkning som enskild jurist.
Han hänvisar till rättsfall från EU-domstolen som har visat att ett Natura 2000-tillstånd endast kan ges om prövningsmyndigheten på vetenskaplig grund kan vara säker på att verksamheten inte skadar naturen.
Viktigt för framtiden
Nils Hallgren menar att frågan som nu ska avgöras i HD är otroligt viktigt för domstolar och även för tillsynsmyndigheter. De behöver få veta vilken effekt en tillåtlighetsdom har och hur den påverkar övriga instanser i deras bedömningar.
– Tillåtlighetsdomar står som spön i backen eftersom många av våra industriella verksamheter går igenom den här prövningsloopen. Det är viktigt att veta vad som gäller i framtiden, säger Nils Hallgren.
HD har förklarat målet i övrigt vilande. Det innebär inte ett avslag utan att målet kan komma att tas upp längre fram.
– När man har utrett detta kan man kanske gå vidare. Vad innebär detta konkret för Bunge?
