Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Havsbakterier är framtidens bevakningspersonal

Forskning Marina bakterier kan hjälpa forskare att ha koll på människans miljöpåverkan i haven. De kan även rena haven och dricksvattnet från skadliga kemikalier. Det visar ny forskning från Linnéuniversitetet. 

Havsbakterier är framtidens bevakningspersonal
Christofer Osbeck har undersökt hur bakterier svarade genetiskt på PFAS. Foto: Liv Ravnböl

Bakterier i haven kan bli riktiga miljöövervakare i framtiden. Genom att studera bakteriernas gener kan vi upptäcka miljöförändringar som är orsakade av människor.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

I haven har de en viktig roll när det gäller reglering av energiflödet och näringsämnenas kretslopp. Bakterierna bryter ned döda organismer och alger, samtidigt som de frigör fosfor och kväve.

Foto: Liv Ravnböl

Forskarna har genom DNA-sekvensering i Östersjön upptäckt att havsbakterier även reagerar snabbt på miljöförändringar. På enbart några timmar till dagar svarar de på havsförsurning, organiska föroreningar och löst organiskt kol utsöndrat av växtplankton.

Havsbakterierna reglerar sina gener för att ställa om sin ämnesomsättning så att de klarar av miljöförändringarna.

Klarar av miljöförändringar

– På sikt skulle vi kunna använda genernas anpassningsprocess för miljöövervakning i Östersjön och även andra hav. Grundtanken skulle vara att man tar ett vattenprov i ett område och sedan tittar på vad detta innehåller för DNA, säger Christofer Osbeck, forskare i studien och fortsätter:

– Ungefär som ett blodprov på en människa för att ta reda på olika sjukdomar. Man skulle kunna ha en fast provtagningsstation, liknande vår Linnaeus Microbial Observatory (LMO), där man regelbundet samlar in prover och analyserar resultatet. På så vis man kan se förändring också över tid.

Havsbakterier reagerar på PFAS

I studien testade Christofer Osbeck att utsätta bakterierna för högfluorerade ämnen, även kallade PFAS, som är en grupp på över 4 700 kemikalier. Något man aldrig tidigare gjort.

Christofer Osbeck. Foto: Liv Ravnböl

– I våra experiment såg vi en stark genetisk respons när bakterierna utsattes för PFAS-behandling. Jag är väldigt intresserad av att framöver titta mer på hur bakterier skulle kunna användas för att bryta ner nya och otäcka miljögifter som PFAS och klorparaffiner. Jag tror man först behöver testa i lite mindre skala i laboratorium och sedan skala upp det undan för undan. Reningsverk använder redan bassänger där bakterier hjälper till att bryta ner och koncentrera organiskt material som finns löst i avloppsvattnet. Man kanske kan tänka sig någon liknande lösning i första hand, säger Christofer Osbeck.

Tidigare har andra forskare testat hur bakterier reagerar på möten med andra miljögifter, som olja. Det har då visat sig att bakterierna kan äta upp olja.

Läs hela avhandlingen här.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.