Hård kritik mot AP-fondernas fossila innehav

I en ny rapport har Naturskyddsföreningen granskat AP-fondernas innehav i kol-, olje- och gasindustrin. AP-fonderna förvaltar en stor del av svenskarnas pensionskapital. Enligt rapporten har AP-fonderna minskat sitt innehav i dessa industrier under 2020, men har fortfarande aktier kvar till ett värde av 15,7 miljarder kronor. Störst innehav har Sjunde AP-fonden (AP7).

– Trots att klimatkrisen är akut så är våra svenska pensionspengar fortfarande investerade i flera av världens största utsläppsbovar. AP-fonderna försöker genom sitt ägande påverka fossila bolag att ställa om i linje med Parisavtalet, men vår granskning visar att bolagen inte åtagit sig att göra det som krävs, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, i ett pressmeddelande.

Försöker påverka – men för lite händer

Enligt Naturskyddsföreningens granskning har AP-fonderna till stor del röstat på bolagsstämmor för att påverka företagen att stärka sitt klimatarbete. Men när föreningen undersökte vilka bolag som har antagit klimatmål i linje med Parisavtalet så hittade de bara två bolag, båda kraftbolag. Inom den industri som arbetar med utvinning av kol och olja fanns inga företag med klimatmål i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål, enligt studien.

– Möjligheten att ställa om för bolag som livnär sig på utvinning av fossila bränslen är mycket liten. Därför bör AP-fonderna överge strategin och i stället göra sig av med sina fossila innehav i dessa bolag, säger Karin Lexén.

”Det stämmer inte”

Johan Florén är chef för kommunikation och ägarstyrning på Sjunde AP-fonden. Han håller inte med om att strategin om att påverka bolagen inte skulle fungera.

– Det stämmer inte. Faktum är att det i dag finns ganska gott om exempel på aktivt ägande som gett resultat. Naturligtvis är det inte så att alla problem är lösta, varken i klimatfrågan eller någon annan hållbarhetsfråga, men det är tycker jag är en orealistisk förväntning, säger han till Miljö & Utveckling.

Fler kan svartlistas

Han menar dock att fler bolag kan komma att svartlistas av Sjunde AP-fonden framöver.

– Vi har införlivat Parisavtalet i den normgrund som både vårt aktiva ägande och svartlistning bygger på. Då vi går före i uttolkningen av avtalet och kontinuerligt utvecklar tillämpning kan man anta att det leder till att fler bolag svartlistas, men det har ytterst samma mål som ägarstyrning, det vill säga att ställa om företagen.

Vad avser ni att göra med ert innehav i dessa industrier framåt?

– Framför allt utvecklar vi hållbara spelregler tillsammans med andra globala investerare och använder vår ägarmakt för att få utsläppsbolagen att ställa om verksamheten.

Vi ser ständigt rapporter om att klimatutsläpp och brist på strategi för att minska dessa kan betraktas som en affärsrisk. Kommentar till det?

– Ur ett finansiellt perspektiv finns en mängd olika risker som påverkar bolagens värdering. Köper man marknaden som helhet får man marknadens sammantagna bedömning utifrån tillgänglig information av alla dessa risker. Denna bedömning är svårslagen. Det är mycket få investerare som är smartare än marknaden över tiden. Diversifieringen innebär att exponeringen mot varje enskild risk är liten.

– När det gäller klimat bedömer vi att den fysiska klimatrisken är den stora risken, inte omställningsrisken. Eftersom klimatrisken inte går att undvika för investerare ser vi att vår främsta uppgift där är att förmå bolagen att ställa om och på så sätt minska sannolikheten för att de mer negativa scenarierna förverkligas.