Här blir plasten cirkulär

Cirkulär ekonomi Retursystemen för återanvändning har i stort sett slagits ut i butikerna. Men hos Svenska Retursystem återanvänds plastförpackningar med hjälp av pant i växande mängd. Det gör att plasten kan konkurrera i hållbarhet med förpackningar av förnybart. I stor skala dessutom.

Här blir plasten cirkulär
Per Groth

En skadad lastpall ligger framför Mazen Saheb hos Svenska Retursystem utanför Västerås. Med andningsskydd på och ett verktyg som liknar en limpistol, fast med plast i, ser han till att pallen blir i skick för användning i svensk dagligvaruhandel.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Det ska bli fint för att godkännas, det är viktigt, säger han.

Mazen Saheb är en del av en kedja för återanvändning som hanterar 146 miljoner lådor och åtta miljoner pallar. Trots att pallarna är av fossilplast kan de konkurrera i hållbarhet med det som är gjort av förnybara fiber. Pallen som Mazen Saheb reparerar har ersatt träpallen som kallas Europapall. Lådorna som ska staplas på pallarna inför transport har ersatt engångsförpackningar i wellpapp eller kartong. Det ger 78 procent lägre utsläpp, räknat i koldioxidekvivalenter, enligt företagets uträkning.

Trasiga lådor repareras

Centralt för hållbarheten är hur många gånger varje pall och låda kan tvättas och skickas tillbaka till producenterna för ytterligare ett varv ut till dagligvaruhandeln. Pallarna klarar 104 gånger under 15 år, i snitt. För lådorna är det 150 gånger som gäller. De tvättas torkas och håller de inte måttet sorteras de sedan ut ur processen. Idag är det Mazen Sahebs kollega Sahab som ser till att de trasiga lådorna repareras.

Marie Winslow Andersson.
Marie Winslow Andersson. Marie Winslow Andersson.

– Vi kallar dem som arbetar här på reparationsverkstaden för våra miljöhjältar, säger Marie Winslow Andersson, hållbarhetsspecialist hos Svenska Retursystem.

Hennes kollega Patrik Halt är chef för produktionen här i Västerås och för systeranläggningen i Örebro. Han säger:

– Det är otroligt viktigt att vi kan laga våra produkter.

Retursystemet bygger på pant

Precis som i det klassiska retursystemet med flaskor och annat som lämnas tillbaka för att fyllas på nytt, bygger det här systemet på pant. 400 kronor för en helpall och 40 kronor för en låda modell större.

Retursystemet hanteras av fyra anläggningar i Sverige. Ica, Coop med flera, har via sina branschorganisationer Dagligvaruleverantörers Förbund och Svensk Dagligvaruhandel, slagit sig samman för att hantera återanvändandet. Fabriken i Västerås är den modernaste, och störst med sina 30 000 nybyggda kvadratmeter. Här hanteras 50 miljoner lådor per år i dagsläget, och 70 miljoner framöver. De andra anläggningarna finns i Örebro, Mölnlycke och Helsingborg.

Plasten återvinns och blir nya lådor

För lådorna gäller numera att när de inte går att reparera längre, går de ett varv till i den cirkulära ekonomin. Plasten återvinns och blir ny plast.

Det var inte helt lätt att genomföra, eftersom lådorna ska uppfylla de krav på hygien som ställs på livsmedelshantering. Allt måste vara rent och materialet väl kontrollerat. Retursystem har för att klara det utvecklat ett kretslopp som är stängt för annat material än det som kommer från de egna lådorna. Det gör att råvaran går att kontrollera tillräckligt väl för att återvinning av plast kan godkännas enligt EU:s regelverk för förpackningar för livsmedel.

– Men byglarna kan vi tyvärr inte materialåtervinna än, säger Marie Winslow Andersson och ser bekymrad ut.

Byglarna kan inte cirkuleras – än

Byglarna är de röda handtagen som fästs på lådorna och förenklar transporten. Idag måste de plockas loss inför en lådas sista varv i kretsloppet.

Själva lådorna är grå, och i anläggningen är det mycket grått så långt ögat når. Men det gråa är i själva verket en del av det gröna tänkandet. Färgen är vald för att vara neutral nog att passa hos företag som normalt konkurrerar med varandra och som bygger marknadsföreningen på tydliga färger. Det betyder också att lådor från konkurrerande företag kan blandas utan problem.

Tvättas och rensas från etiketter

Lådorna anländer till anläggningen i staplar, men till den fuktiga och varma tvättzonen skickas de på ett band en och en i en automatiserad process. På transportbanan vänds de upp och ner i ett första steg, för att säkra att inget ligger och skräpar på botten. Därefter sköljs lådorna av i trettiogradigt vatten för att blod och annat som kan bränna fast vid högre temperatur ska avlägsnas.

Patrik Halt
Patrik Halt. Patrik Halt

Det som skiljer lådorna från varandra ute i butiker och lager, är etiketterna. De sitter fast ordentligt, och att avlägsna dem är det steg som tar mest plats i anläggningen. Bakom ett flera meter långt tunnelliknande metallskydd finns högtryckssprutor, som riktas mot de platser där etiketterna ska placeras. De kan sitta ordentligt fast, och här behövs lut också.

– Vi undersöker om vi kan använda RFID, alltså digitala etiketter istället, säger Patrik Halt.

Energismarta lösningar

De som blir kvar tvättas ännu en gång så att de blir rena nog för livsmedelshantering. Därefter skickas de in i en torkanläggning. Förut var den utrustad med fläktar, men nu får lådorna istället snurra i en centrifug.

– Tidigare hade vi 16 fläktmotorer, men nu sitter här bara en motor. Så det är otroligt energieffektivt, säger Patrik Halt och ser stolt ut.

Intill tvätteriet finns ett utrymme med en värmeväxlare dit tvättvattnet skickas och värmen i återvinns. En del av vattnet återanvänds också. Tvätten av pallar sker med återcirkulerat vatten och även återanvänt diskmedel.

Vill minska plastanvändningen

Vid ett tillfälle nämner Marie Winslow Andersson att lådorna plastas in inför leverans till kunden. På frågan om hur hållbart det är, svarar hon direkt att plasten är så tunn som möjligt och att kunderna ska återvinna den. Nu provas också helt ny teknik som gör att plastanvändningen kan minska ytterligare.

– För några år sedan undersökte vi om det fanns bioplast, men man kan inte blanda plastsorter vid materialåtervinning. Hade vi valt bioplast hade det blivit fel i nästa led. Vi var för tidigt ute, säger Marie Winslow Andersson.

Även finansförvaltningen är grön

Till och med hanteringen av de hundratals miljoner kronor som cirkulerar i pantsystemet har ett grönt inslag. Svenska Retursystem placerar pengarna i en fond, som blev nummer tre i Sverige enligt Morningstars rankning år 2017.

Elanvändningen är till 100 procent koldioxidneutral och det innan solcellerna som ska placeras på taket är installerade.

Sammantaget är transporterna det som påverkar klimatet mest, trots att de drivs med alltmer el och biobränsle.

– Vi tittar ju också på var ligger i förhållande till våra kunder, så att transporterna blir så korta som möjligt, säger Patrik Halt.

Affärsmodell: Att leverera hållbarhet

Även koldioxidbelastningen från transport av lådor och pallar går neråt. Mellan 2016 och 2018 gick mängden koldioxidekvivalent per palltransport ner från 5,4 kilo till 3,2 kilo.

När verksamheten startade år 1997, föll valet på plasten för att det effektiviserade hanteringen, först och främst. Plasten är enklare att hantera, dammar mindre, väger mindre, håller längre och så vidare.

– Men hållbarhet fanns nog med i bakhuvudet redan då, säger Marie Winslow Andersson.

Numera har hållbarheten blivit en del av affärsstrategin. Företagets vd Anna Elgh berättar:

– Hela affärsmodellen är att leverera hållbarhet. Det var en viktig komponent för mig när jag tog uppdraget som vd.

Hållbarhet avgjorde till exempel när Coca Cola lockades att ansluta sig till systemet, liksom för de restauranger och storkök som också anlitar retursystemet.

Fakta: Så gjordes klimatberäkningen

År 2016 utredde studenter från Linköpings universitet klimatbelastningen från Svenska Retursystems lådor.

Resultatet blev 72 gram koldioxidekvivalent per varv, för en låda med maximal lastvikt 20 kg. Råvaran ingår, alltså oljan, sedan tillverkning av låda och sedan hur den transporteras varv efter varv, ända tillbaka till anläggningen för återvinning.

Ju fler varv, desto mindre blir klimatbelastning från råvara och tillverkning, per varv.

Ska den cirkulerade plastlådan ersättas med engångslåda av wellpapp, blir klimatbelastningen, 288 gram utsläppt koldioxidekvivalent per varv, enligt studenternas rapport ”Livscykelanalys på SRS hellåda”.

Pallarna utreddes år 2017, också det av studenter från högskolan i Linköping på uppdrag av Svenska Retursystem. Där blev det mer jämnt på mållinjen, med 698 gram koldioxidekvivalent för plastpallen, mot en vanlig standardiserad Europapall av trä som kom ner i 772 gram koldioxidekvivalent.

Läs mer: Rise vill lansera mått på cirkularitet

Fakta

Därför minskar återanvändningen

Förr i tiden var det normalt att återanvända flaskor. De samlades in, tvättades och skickades ut till kund, precis som för lådorna och pallarna hos Retursystem. Men återanvändningen av flaskor minskar stadigt. Kunderna efterfrågar inte längre den lösningen, meddelar branschföreningen Sveriges Bryggerier.

Vad gäller petflaskorna av plast som också returnerades under några år, så satte hygienproblem stopp för det. Ibland fylldes de med annat efter att kunderna druckit upp den dryck de köpt. Efter att flaskorna returnerats blev de därför svåra att rengöra.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.