Här är skolan som sätter cirkulär ekonomi på schemat

– Tidigare använde vi en linjär modell som fokuserade på kunder och hur man ska tjäna pengar. Den nya modellen bygger på hur företaget ska vara hållbart och cirkulärt. Det är ett väldigt konkret sätt att arbeta på, säger Petter Öhrling.

Idag arbetar alla UF-företag, vilket är företag som startas och drivs under ett läsår på gymnasiet, utifrån den cirkulära modellen. Förra året blev skolan utsedd till Sveriges bästa UF-skola för sitt cirkulära arbete.

Varje år arrangerar skolan också Green Week Varberg, där eleverna under en vecka får möjlighet att träffa representanter från näringslivet och lära sig mer om cirkulär ekonomi och hållbarhet. Enligt Petter Öhrling var det till en början en utveckling av skolans cirkulära workshop som hölls på kvällarna.

– Tanken med Green Week Varberg var att utveckla konceptet och få med fler elever, fler lärare och fler från näringslivet. Först ville vi att det skulle vara samma vecka som black week, som en slags motpol till det. Men vi fick inte med oss företagen, så nu är det veckan efter, säger han.

Arrangemanget, som hölls för första gången för fyra år sedan, har växt och lockar varje år flera tusen från skolan och näringslivet. I samarbete med Sparbanksstiftelsen Varberg delas också priset Green Award ut till elever och klasser som gjort extra hållbara prestationer.

– Det handlar om att skapa morötter för att få våra elever engagerade. Det tar tid att få ut ett budskap, men om man ligger kvar med samma budskap år in och år ut så kommer fler och fler att tänka på de här frågorna, säger Petter Öhrling.

Tilda Jansson, som nyligen gått ut sista året på Peder Skrivares skola, har fokuserat på hållbarhet i sitt gymnasiearbete. Hon valde ämnet klimatpsykologi och baserade sitt arbete på frågeställningen om varför vi människor inte gör något åt klimatkrisen, trots att vi är medvetna om den.

– Resultatet visade att vi människor är väldigt bekväma varelser som har svårt att skära ner på en livsstil som vi har vant oss vid. Samtidigt är klimatkrisen ett problem som många kanske inte ser med egna ögon, särskilt inte i den här delen av världen. Då är det svårt att förstå hur illa det är och agera utefter det, säger hon.

Hur kommer det sig att du valde att skriva om det här ämnet?

– Jag går beteendeprogrammet, så den psykologiska delen fick jag därifrån. Sedan är skolan väldigt engagerade inom klimatet. Det är något vi pratar om och arbetar med väldigt mycket, så jag vävde ihop de två delarna, säger hon.

Tilda Andersson berättar att hon märkte av skolans fokus på hållbarhet redan från första årskurs.

– När vi får våra inlämningsuppgifter och prov så finns hållbarhet nästan alltid med. Vi jobbar också aktivt med det. Förra året skrev vi en stor rapport om modeindustrin och dess påverkan på klimatet. Utöver det har vi fått vara med och designa sorteringskärl för att bli bättre på att källsortera i skolan, säger hon.

Vad skulle du vilja se ännu mer av?

– Det roligaste är när man känner att man kan göra skillnad på riktigt, så det hade jag velat se mer av. Som när vi jobbade med att designa sopsorteringskärl. Det var ett konkret uppdrag som vi fick av kommunen och kändes väldigt meningsfullt, säger hon.

I framtiden, är hållbarhet något du kan tänka dig att arbeta med?

– Absolut. Det skulle vara spännande att kolla vidare på det jag gjorde mitt gymnasiearbete om, eller på andra sätt arbeta för att klimatet på jorden ska bli bättre, säger Tilda Jansson.

Skolans gymnasiechef Sofia Rådström berättar att svensk skola, sedan gymnasiereformen skrevs om 2011, har fått ett tydligare uppdrag kopplat till hållbarhet och Agenda 2030 i läroplanen.

– Det finns inte en gymnasieskola med självaktning som inte tar den här frågan på allvar. Samtidigt ställer ungdomarna krav på oss och då är det vårt ansvar att leva upp till det, säger hon.

Den stora utmaningen nu menar hon är att integrera hållbarhetsarbetet ännu mer i den dagliga undervisningen.

– Det är inte helt enkelt. Det är viktigt att det inte känns som ett merarbete eller att vi riskerar att bara fastna i temadagar. Green Week är viktigt för att belysa frågan och få upp intresset, men det måste också kompletteras med det ordinarie undervisningsarbetet som sker varje dag, säger hon.

Hur arbetar ni med det idag?

– Inom vissa ämnesområden faller det sig mer naturligt, som att prata om materialanvändning på vår fordonsutbildning. Så vi gör mycket och det går framåt, men det kan alltid bli ännu bättre, avslutar Sofia Rådström.