Här är knäckfrågorna vid COP25

Mattias Frumerie förklarade att Sverige kommer att driva EU:s linje, men om möjligt sticka in svenska ståndpunkter under förhandlingarnas gång.

Fyra knäckfrågor

Fyra av de svårare frågorna att lösa handlar om hur handeln av utsläppsminskningar (krediter) mellan länder och andra marknader ska regleras. Ett exempel på en annan marknad är flygsamarbetet Corsia, där det finns möjliga köpare av utsläppsminskningar som vill kompensera flygets egna utsläpp. Enligt Corsia måste flygbolagen börja köpa utsläppsminskningar efter 2020, om utsläppen fortsätter att öka.

Ytterligare ett exempel på den handel som behöver regleras är att länder skulle kunna köpa krediter av varandra för att klara de egna klimatmålen. Då skulle till exempel Polen kunna köpa en del av Sveriges utsläppsminskningar.

Enligt den svenska delegationen är det framför allt fyra frågor som kommer att bli utmanande:

1. Frågan om dubbel bokföring

Frågan är om ett land som säljer krediter ska kunna tillgodoräkna sig de sålda krediterna eller ej. EU-delegationen kommer att arbeta för att denna dubbla bokföring inte ska få förekomma.

– Vi behöver göra en justering för utsläpp från säljande land, sade Kristian Holmberg, Energimyndigheten.

2. Frågan om gamla utsläppskrediter

En ytterligare knäckfråga inom handelssystemet är de gamla utsläppskrediter som är knutna till Kyotoprotokollet.

– Det finns en vilja att föra över Kyoto-enheter till Parisavtalet, för att de ska kunna användas. Om de skulle föras över kommer det att ersätta framtida investeringar för att uppnå utsläppsmål, som nationella klimatmål, sade Kristian Holmberg.

3. Frågan om transparens

Det är ännu inte beslutat exakt hur rapporteringen ska gå till, och det finns i dagsläget olika metoder för hur utsläppskrediterna bokförs. Detta måste samordnas. Här finns motstridiga uppfattningar om hur det ska gå till.

4. Frågan om referensbanor

Referensbanor är det mått som utsläppsminskningarna jämförs mot. Generösa referensbanor, som till exempel business as usual, innebär att utsläppsminskningarna ser mer imponerande ut än om du valt en tuffare referensbana.

– Hur man sätter referensbanorna är en central fråga. Inom Eu diskuterar vi att använda bästa tillgängliga teknik istället för business as usual, sade tf chefsförhandlare Mattias Frumerie.

”Hellre inget regelverk alls än ett dåligt”

Den svenska ståndpunkten är att man hellre skjuter på beslut än att fastställa ett dåligt regelverk.

– Den här möjligheten kommer inte att kunna användas förrän regelverket finns på plats. Så länge det inte finns ett robust regelverk finns det ingen anledning att ha ett regelverk, säger Mattias Frumerie.

Andra frågor som kommer att diskuteras är frågan om hur skador och förluster till följd av klimatförändringarna, samt frågan om ett jämställt klimatarbete. Sverige kommer också att driva havsfrågor vid mötet.

Greta Thunberg ackrediterad

Delegationen avslöjade också att Greta Thunberg är ackrediterad som en del av den svenska delegationen genom en så kallad sidoackreditering.