Här är frågetecknen i nya plastplanen

– Antingen är det uppdrag till myndigheter, eller så är det mål, men inte så mycket styrmedel förutom EU-förbuden, säger hon.

Mycket EU i plastplanen

EU-förbuden gäller bland annat vissa typer av engångsplast, och de styrmedlen är Sverige tvingade att införa oavsett vad regeringen tycker. Men handlingsplanen innehåller också en del svenska mål. Dit hör planen att ha 30 procent återvunnen plast i förpackningar om åtta år, något som förstås berör Axfood.

– En lite spännande sak är målet om 30 procent återvunnen plast i förpackningar till 2030. Det är väldigt spännande hur det ska gå till. Det står inget om att använda sig av kvotplikt, och inget om lagstiftning heller. Och sedan är det det att det handlar om just förpackningar men inget annat. Mycket förpackningar är livsmedelsförpackningar vilket gör det knepigt, eftersom det inte är lätt att komma med återvunnen plast om materialet ska ha direktkontakt med livsmedel, säger Åsa Domeij.

Rena flöden krävs

Hon är positiv till återvunnen plast, men konstaterar att det kräver rena flöden, och frågan är hur det ska gå att få fram till 2030.

Frågetecknen kring planens skrivningar om just förpackningar är fler. För enligt planen ska Naturvårdsverket förbereda för differentierade avgifter för plastförpackningar, ett arbete som pågår sedan i somras. Regeringen skriver att ”Det ska bli dyrare för en producent att sälja plastförpackningar som är svåra att materialåtervinna”.

Differentierade avgifter föreslås – men finns redan

Men det finns redan idag differentierade avgifter för plastförpackningar. Det är FTI, Förpackningsinsamlingen, som har infört det för att spegla den faktiska kostnaden för materialåtervinningen. Till exempel har svarta förpackningar en högre avgift än andra. Likaså har förpackningar med stort tryck utanpå högre avgift.

– Det här är ju en fråga som hittills lämnats till näringslivet. De differentierade avgifter som redan finns kommer dessutom att öka rätt så kraftigt i och med att det blir mer hushållsnära service, det kommer att märkas på priserna, säger Åsa Domeij.

Önskar skärpta kemikalieregler

Så långt frågetecken kring det som står i handlingsplanen. Men vad skulle då Åsa Domeij vilja se?

– Skärpta kemikalieregler behövs, inte bara att fundera över vilka kemikalier som är problemet. Sedan behöver man jobba mer med pant för att få till de rena flödena. När det gäller kvotplikten så borde man inte bara titta på förpackningar utan det finns ju mer. Det kan finnas varor där det är lättare att hitta återvunnen plast än just för livsmedelsförpackningar. Men det kan ju komma i nästa steg, säger Åsa Domeij.

Vad skulle krävas för att dagligvaruhandeln skulle kunna jobba mer innovativt med detta?

– En sak som låter väldigt enkel som vi skulle behöva är en lagstiftning som säger att när man säljer en vara business-to-business, så är man skyldig att ha detaljerad information om plastens egenskaper, exakt vad för typ av plast det är och vilka kemikalier som är tillsatta. Det skulle kunna ge effekt, och vara till god hjälp i det praktiska arbetet, säger Åsa Domeij.