Under två års tid har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet, mätt, modellerat och analyserat luftkvalitet och ljudnivåer på Göteborgs förskolor.
Här är åtgärderna för ren luft till förskolebarn
Luftkvalitet Hälften av Göteborgs förskolebarn utsätts för skadliga luftföroreningar – men det går att vända trenden. Med inspiration från Belgiska städer har nu en grupp forskare identifierat vilka åtgärder som krävs för att barnen ska kunna andas ren luft.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Beräkningarna visar att hälften av barnen i centrala Göteborg utsätts för halter av luftföroreningar som överstiger WHO:s riktlinjer. Det är enligt forskarna oroväckande då barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. Höga halter innebär en ökad risk för astma samt försämring av lungornas tillväxt, vilket tusentals förskolebarn i Göteborg utsätts för.
Mot den bakgrunden vill nu forskarna att stadens politiker agerar. I en debattartikel i Göteborgs Posten som publicerades på fredagen, ger de rekommendationer på ett åtgärdspaket för att barnen ska kunna andas ren luft. Införandet av ett sådant paket skulle innebära att nio av tio barn kommer undan luftföroreningar.
I debattartikeln konstaterar forskarna att luftföroreningarna främst orsakas av trafiken runt förskolorna. Det handlar om trafikens utsläpp, men också partiklar från däck och vägslitage. Trots det, skriver de att Göteborgs stad än så länge inte har några konkreta förslag på hur biltrafiken ska minska.
Åtgärderna som forskarna förslår handlar därmed om att minska trafiken. I arbetet med att ta fram åtgärdspaketet har forskarna hämtat inspiration från de belgiska städerna Gent, Leuven och Bryssel. De städerna har minskat biltrafiken kraftigt, samtidigt som gång, cykel och kollektivtrafiken förbättrats.
En åtgärd som de föreslår, med inspiration från Gent, är att införa ett zonsystem som hindrar genomfartstrafik med bil, i kombination med högre parkeringsavgifter och sänkta hastighetsgränser.
Forskarna har också kollat på hur städerna jobbat med acceptansen hos invånarna. En slutsats är att städerna fokuserat mycket på en attraktivare stadsmiljö där parker, uteserveringar och mötesplatser ersätter yta som bilar tidigare tagit upp. Även om det funnits motstånd under planeringen har insatserna tagits emot väl. Orsaken är att majoriteten av invånarna varit positiva, men inte lika högljudda i debatten.