I sin nya bok Den uppfinningsrika planeten skriver forskaren Fredrik Moberg om biomimikry, alltså om hur naturens listiga lösningar kan användas av människan för att lösa olika problem. Ett exempel är hur kungfiskarens strömlinjeform gav det japanska snabbtåget Shinkansen sin utdragna nos, ett annat hur termitstackar inspirerat till självdragslösningar i moderna byggnader.
I boken finns många spännande exempel – vilket är din favorit?
– Jag försökte räkna igenom hur många organismer och olika naturtyper jag tar upp, och det är väl drygt 100. Så det är svårt att hitta favoriter! Det finns klassiker, som kungsfiskaren som inspirerade snabbtåget Shinkansen i Japan, många känner till att kungsfiskaren gav inspiration till nosen men inte att ugglor och andra fåglar också inspirerade till lösningar i designen av tågets olika delar. Det är kul att både enstaka arter och hela ekosystem kan inspirera.
Finns det några nordiska eller svenska exempel i boken?
– Ja, det finns det absolut! Några grejer som nämns är musslor, deras klistriga trådar går att använda både till rostskydd och lim. Skogssnigeln nämns också, och allt som hämtar inspiration från fotosyntes och träd finns förstås även i en svensk kontext.
Hur fastnade du själv för biomimikry?
– Det var i början av 2000-talet, när jag kom över Janine Benyus bok Biomimicry: Innovation Inspired by Nature. Sedan skrev jag ett kapitel i Naturskyddsföreningens årsbok som kom 2008 om biomimikry. Det fick ett positivt mottagande. Det är kul att både skriva om ämnet och att jobba med det.
Vilka är utmaningarna med att jobba med biomimikry?
– Det är att det är tvärvetenskapligt. Det är inte alltid så lätt att få tillstånd den typen av samarbete. Samtidigt är det en möjlighet att få biologer att samarbeta med tekniker, ingenjörer, arkitekter och programmerare. Traditionellt jobbar många experter i sina silos, vi har pratat om vikten av samarbete hur länge som helst men det är fortfarande svårt att få till.
Vad är biomimikry-washing?
– Det finns ingen certifiering eller patent på ordet biomimikry, men jag skulle vilja säga att om man bara är inspirerad av formen och inte funktionen så är det inte biomimikry. Och alla lösningar som inspireras av naturen är inte automatiskt klimatsmarta. Ett exempel är kardborreband – en jättesmart, naturinspirerad lösning men som tillverkas av nylon och polyester, som bägge är tillverkade av olja.
Kan biomimikry hjälpa oss att lösa hållbarhetsutmaningarna, och är det hela lösningen?
– Nej, det är klart att det inte är hela lösningen. Men det kan bidra till många lösningar och det är ett kul perspektivskifte som kan ge ökad kreativitet och få fler att förstå hur fantastisk naturen är och vad den kan göra för oss. Det är inspirerande och kul att vända på perspektiven och låta naturen vara annat än offer, att den får vara hjälte, mentor och musa istället. Det är ett sätt att få fler att förstå hur cool naturen är.