”Motståndet är mer systematiskt”

– Känslan är att det har gått trögt på många håll, där vissa länder inte är beredda att släppa fram resultat i de frågor där vi, från Sverige och EU:s håll, vill se resultat, säger han.

Inför mötet trodde han att den globala översynen, även kallat ”The Global Stocktake”, skulle få mest utrymme under förhandlingarna. En vecka in säger han att tesen har bekräftats.

Förhandlingarna om den globala översynen handlar om ländernas klimatplaner, eller Nationally Determined Contributions, NDC. Senast 2025, inför Cop30, ska alla länder komma med nya klimatplaner. Knäckfrågan handlar nu om vilken ambitionsnivå klimatplanerna ska ligga på. Mattias Frumerie säger att Sverige och EU trycker på för att G20-länderna, som gemensamt står för 80 procent av världens ekonomi, ska höja ambitionsnivån i sina klimatplaner.

–  Vi trycker på för att framför allt G20-länderna ska komma med NDC:er som omfattar hela ekonomin, alla växthusgaser och dessutom en skärpning av utsläppsminskningsmålen, säger han.

Mer systematiskt motstånd än tidigare

Utöver den globala översynen, lyfter han det globala anpassningsmålet, arbetsprogrammet för utsläppsminskningar samt finansieringsfrågor som centrala frågor under förhandlingarna. Det är också inom dessa frågor han säger att det går trögt. Jämfört med tidigare år säger han också att motståndet, som framför allt kommer från Arabgruppen med länder som Kina, Saudiarabien, Indien och Bolivia, ser annorlunda ut.

– Motståndet var väntat i det mått att vi känner igen den retoriken som kommer upp. Men en reflektion är att motståndet är mer systematiskt än tidigare. Man använder en systematisk taktik där man på olika sätt försöker blockera framsteg och skjuta på olika typer av avgöranden till senare under mötet, säger han.

Men även om Mattias Frumeries allmänna känsla är att förhandlingarna går trögt, uppger han att Cop28 bjudit på en rad ljusglimtar. Den första positiva nyheten säger han var när den nya fonden för skador och förluster, även kallat loss and damage-fonden, presenterades redan under mötets första dag.

– När beslutet antogs så var det applåder och stående ovationer i salen. När de olika bidragen sedan annonserades blev det väldigt välkomnat och byggde ett positivt momentum som gav en väldigt god start på hela Cop-mötet, säger han.

Sverige bidrar inte till loss and damage-fonden

Sverige har däremot valt att inte skjuta till pengar till fonden, något som bland annat kritiserats av Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner. I en intervju med Miljö & Utveckling säger hon att Sverige skjuter sig själv i foten genom att tvärt säga nej till att bidra genom att det riskerar att försvaga Sveriges förhandlingsposition i andra frågor.

Hur ser du på att Sverige väljer att inte bidra till fonden?

– Det är klart att det hade varit bättre om ännu fler länder hade gett bidrag. Men vi har sagt, tillsammans med andra, att vi överväger och kollar på hur ett svenskt bidrag skulle kunna se ut. Sverige var bara inte redo att ge ett sådant bidra under mötet just nu, säger Mattias Frumerie.

Att det skulle försämra Sveriges förhandlingsposition har han hittills inte sett några tecken på.

– Det är inget jag upplevt påverkat dynamiken, utan snarare att alla har välkomnat att beslutet har tagits och att så många länder är med och bidrar.

Flera ljusglimtar utanför förhandlingsrummen

Andra positiva ljusglimtar som Mattias Frumerie framhåller är de samtal och överenskommelser som har skett utanför förhandlingsrummen. I sammanhanget lyfter han två deklarationer som relaterar till kärnkraft och som bland annat landat i överenskommelsen om att tredubbla energin som kommer från kärnkraft fram till 2050. Han framhåller också deklarationer om att tredubbla användningen av förnybar energi, samt fördubbla energieffektiviseringen, till 2030 som framgångshistorier.

Vidare berättar Mattias Frumerie att han på onsdagen deltog i ett möte om det så kallade Buildings Breakthrough. Mötet landade i att 27 länder, inklusive Sverige, lanserade ett samarbete för att påskynda omställningen av byggsektorn för att komma nära nollutsläpp från byggnader till 2030.

– Tillsammans lyfte vi under mötet olika typer av lösningar som finns vad gäller byggnation, med nya material och arbetsprocesser. Det var ett viktigt framsteg, säger Mattias Frumerie.

”Det kommer att bli tufft”

Inför att förhandlingarna nu går in i sin mest intensiva fas, säger Mattias Frumerie att han försöker att känna sig hoppfull, men att han ser framför sig en svår match.

– Det kommer att bli tufft och det kommer att krävas insatser från oss alla för att vi ska kunna landa beslut som alla känner sig bekväma med. Men med oss i den svenska paviljongen finns det många bolag som visar upp olika lösningar för att påskynda den gröna omställningen. Det visar på möjligheterna som finns i omställningen, och det är ett budskap som vi hoppas att fler länder ska anamma, avslutar han.