Inga produkter i varukorgen.
Hälsoforskaren: Så kan svenska liv räddas i klimatkrisen
Klimat
En stor rapport visar att flera miljoner människors liv och hälsa hotas av klimatförändringarna. Även i Sverige riskerar allt fler att dö i samband med den globala uppvärmningen. Jan Semenza, som är en av rapportförfattarna, lyfter nu behovet att bygga upp nationella och lokala system för att spara liv i kommande värmeböljor.
– Tyvärr är det något vi talar alldeles för lite om, säger han till Miljö & Utveckling.
Foto: Adobe Stock.
Jan Semenza är professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå Universitet. Han är en av över hundra forskare som står bakom en rapport från Lancet Countdown on Health and Climate Change som visar hur klimatförändringen påverkar människors hälsa.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Slutsatsen är att det inte ser bra ut. Utsläppen fortsätter att öka och orsakar dramatiska hälsoeffekter. I stället för att satsa mer på förnybar energi och bygga om våra system, subventionerar vi varje år fossila bränslen med 300 miljarder dollar. Det är så korkat, säger han.
Globala uppvärmningen vid 1,14 grader
I rapporten konstateras att den globala uppvärmningen redan är på 1,14 grader, vilket redan nu får en enorm påverkan på människors liv och hälsa. De senaste tio åren ökade antalet dödsfall bland personer över 65 år med 85 procent, jämfört med åren 1991–2000. Om klimatförändringen inte hade inträffat, hade den ökningen legat på 38 procent, på grund av faktorer som en åldrande befolkning.
Om brådskande åtgärder inte vidtas kommer antalet värmerelaterade dödsfall sannolikt tredubblas vid mitten av seklet, slår rapporten fast. Det handlar om dödsfall kopplade till allt från stigande nivåer av hunger och utbrott av smittsjukdomar till dödliga stormar och översvämningar samt värmeböljor.
Förra årets hetta gjorde att 61 000 människor dog i Europa
Jan Semenza
Jan Semenza har arbetat med den del i rapporten som handlar om hur människors liv och hälsa påverkas av värmeböljor.
– Det är ett problem som blir värre och värre. Förra årets hetta gjorde att 61 000 människor dog i Europa. Det är 61 000 människor för mycket. Läget i Sverige är inte lika akut, men det blir varmare och varmare även här, vilket gör att fler riskerar att dö. Tyvärr är det något vi talar alldeles för lite om, säger han.
Jan Semenza har lång erfarenhet av forskning om värmeböljor kopplat till hälsa och liv. Han berättar att han var med och studerade dödsfallen efter en värmebölja som svepte över Chicago i USA år 1995. Totalt dog 733 människor i vad som fortfarande är Chicagos största värmebölja någonsin.
– Vi undersökte vilka som dog och vad som behöver göras för att undvika dödsfall i framtiden. Det vi kom fram till var att äldre personer som lever isolerat har högst risk att dö, det vill säga personer utan djur eller sociala kontakter. Men också sjuka personer med hjärtproblem, diabetes och olika njursjukdomar, säger han.
Tycker Sverige och Europa ska ta efter USA
Efter värmeböljan i Chicago säger han att amerikanska delstater började bygga upp system för värmeböljor för att undvika framtida dödsfall. Han säger att det även i Europa pågår liknande arbete, men menar att det är långt ifrån tillräckligt och tycker att det är dags för Europa och Sverige att ta efter USA.
– Man kan förutspå att en värmebölja ska komma ungefär fem dagar i förtid. När man har gjort det är det viktigt att få ut information till riskgrupperna. De behöver veta vad de ska göra för att inte riskera att dö. Det handlar om saker som att dricka mycket vatten, kyla ner sig och stanna inomhus, säger han.
Så bygger vi system för värmeböljor
Men för att kunna veta vilka riskgrupperna är, samt att få ut information i tid, krävs det ett samordnat system menar Jan Semenza.
– Det kräver samordning mellan regioner, kommuner, myndigheter och expertinstitutioner. Dels behöver man kartlägga vilka riskgrupperna är, vilket Socialstyrelsen kan hjälpa till med. Dels behöver meteorologiska experter vara med och varna om när värmeböljorna kommer. Dels behöver informationen spridas snabbt, vilket medier och allmänheten kan hjälpa till med, säger Jan Semenza.
Slutligen säger han att system för värmeböljor behöver finnas både på nationell och lokal nivå.
– Det är mycket som behöver klaffa, men det är nödvändigt för att rädda liv. Även om vi är skonade i Sverige, så finns det stora risker även här som blir allt värre, avslutar han.
