Bäst på hållbart lärande – här är toppskolornas tips

Hållbarhetsarbete Umeå och Karlstad finns med på topplistan över kommuner som är bäst på lärande inom hållbar utveckling. Nu delar de med sig av sina bästa råd.

Bäst på hållbart lärande – här är toppskolornas tips
Foto: Adobe Stock

GENERELLT BEHÖVER SVENSKA skolor bli bättre på att ge sina elever kunskap om hållbarhet. Men det finns dock ett antal goda exempel – och en handfull kommuner sticker ut. Det framgår av en ny rapport från Naturskyddsföreningen om hur skolan hänger med i omställningen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

En kommun som lyfts som ett framgångsexempel är Umeå kommun, som enligt rapporten arbetar ”strategiskt och praktiskt” inom hållbar utveckling i skolan.

ERIKA ÅBERG ÄR enhetschef på Naturskolan, som är en stödfunktion för kommunens för- och grundskolor. Hon berättar att kommunen arbetar efter det övergripande målet att ”lärande för hållbar utveckling ska inkluderas i all undervisning” i syfte att ”barn och elever ska bli medvetna om och delaktiga i en långsiktigt hållbar samhällsutveckling”.

– Det är vårt övergripande mål och är ett av våra högst prioriterade områden, säger Erika Åberg.

Hon var själv med och grundade Naturskolan för drygt 30 år sedan och berättar att det har hänt mycket under den tid hon engagerat sig inom området.

– Då fanns knappt begreppet hållbar utveckling. Men nu är det ingen, bortsett från några få undantag, som säger att hållbarhet inte är viktigt. Så det har hänt väldigt mycket. Tidigare var vår akilleshäl att arbetet stod och föll på enstaka individer. Nu har vi byggt upp en struktur där vi har ansvarsgrupper genom hela styrkedjan, samt byggt upp ett system för kommunikation säger Erika Åberg.

VIDARE BERÄTTAR HON att Naturskolan, i samarbete med forskare vid Umeå universitet, tagit fram en kartläggning för hållbar utveckling. Arbetet med kartläggningen tog fart innan pandemin och har nu spridit sig till fler svenska kommuner. Den besvaras årligen av rektorer och pedagoger i Umeå kommun utifrån kriterier från Skolverket och FN-organet Unesco. Den utgår från frågeställningarna hur, varför och vad, och innehåller öppna och slutna frågor.

– Kartläggningen har bidragit mycket i arbetet med lärande för hållbar utveckling. Dels ger den en lägesbeskrivning var verksamheten befinner sig. Dels skapar den ett underlag för vidare diskussioner. Det kan vara hur man tänker kring olika begrepp, vilken förståelse vi har för hållbarhet inom skolan och förskolan och om vi har samsyn inom våra verksamheter. Det viktiga är att ha en gedigen uppföljning, säger Erika Åberg.

NÄSTA STEG I Umeå kommuns arbete är enligt Erika Åberg att alla verksamheter ska ta fram en gemensam pedagogisk helhetsidé som knyter an till det övergripande målet och där handlingskompetens står i fokus.

Vad kan ni bli bättre på?

– Att omsätta mål till handling är alltid ett förbättringsområde. En utmaning är att tillvarata barn och elevers engagemang och hur vi ska omsätta deras intressen på ett relevant sätt.

Hur arbetar ni med det?

– Vi har ett tydligt demokratiuppdrag och en Barnkonvention som måste omsättas i praktiken. Och det finns en kraft i våra unga, det gäller att lyssna, diskutera och ta det på allvar. Just nu jobbar vi till exempel med ett projekt som ska bidra till mer hållbar skolmat. Här är elevernas röster centrala. Det är viktigt att komma ihåg att elevers delaktighet och handlingskompetens är frågor som ständigt ska vara aktuella, säger Erika Åberg.

Att skapa elevdelaktighet inom hållbart lärande är något som Karlstad kommun satsat på under det senaste året. Kommunen är först bland svenska kommuner att starta ett Elevborgarråd för klimatet.

DEN FÖRSTA OMGÅNGEN genomfördes förra året, då alla kommunala för och grundskolor fick svara på hur kommunen skulle kunna bli mer miljö och klimatsmart. Det resulterade i 967 förslag som under en workshop för de äldre eleverna kokades ihop till 67 förslag. Därefter lämnades förslagen in till politikerna och vidare till berörda nämnder.

KLARA PERHAMRE, MILJÖSTRATEG på kommunens barn och ungdomsförvaltning, har vart drivande i arbetet med Elevborgarrådet.

– Eleverna skickade in förslag som handlade om bland annat biologisk mångfald, fler grönområden, bättre kollektivtrafik, minskat matsvinn i skolan och mycket annat. Nu har de flesta av förslagen beslutats och flera har redan börjat genomföras, säger hon.

Vad är det viktigaste i ert arbete med hållbart lärande?

– Det är väldigt viktigt att alla skolor i kommunen drar åt samma håll, inte bara att ha ett enskilt flaggskepp med en skola som sticker ut, avslutar Klara Perhamre.

Fakta

Kort om rapporten

Rapporten Hur hänger skolan med i omställningen? har sammanställt svenska kommuners arbete med lärande för hållbar utveckling i grundskolan. Uppgifterna baseras på enkätsvar från kommunernas grundskolechefer, samt chefer i några av de större friskolorna.

Av svaren framgår att det finns stora skillnader i hur mycket ansvar kommunerna tar. Vissa kommuner menar att allt ansvar ligger på rektorerna, medan andra har tydliga strategier och mål inom området.

Resultatet visar också att sex av tio kommuner har formulerat särskilda mål och satsningar för arbetet med hållbar utveckling. Det innebär alltså att fyra av tio kommuner inte har det.

Vidare framgår att 80 procent av kommunerna, det vill säga en stor majoritet, inte avsätter medel för kompetensutveckling i lärandet inom området. Detta samtidigt som fortbildning anses vara den mest efterfrågade åtgärden för att utveckla grundskolornas arbete.

Samtidigt som resultatet visar att det går trögt för många kommuner, ser det ändå ut att gå framåt. Jämfört med en liknande undersökning som Naturskyddsföreningen genomförde 2017 ser det något ljusare ut. Allt fler kommuner, nästan sex av tio, bedömer att de ger tillräckligt stöd till grundskolorna för hållbart lärande. 2017 var motsvarande andel 37 procent.

KÄLLA: NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste