Fängelse eller böter – det säger lagen om CSRD

– Det som händer rent juridiskt är att man kan bryta mot årsredovisningslagen och bokföringslagen. Det finns inte några hiskeliga böter som hotar. Böter kommer sannolikt först i det nya EU-paket som går under namnet Corporate Sustainability Due Diligense Directive, CSDDD eller CS3D. Här kommer det relativt höga böter som ligger i GDPR-nivå. Det kan handla om flera procent av omsättningen.

När den här tidningen trycks är det fortfarande oklart om CSDDD kommer att gå igenom. Tyskland har backat från att rösta och flera länder, däribland Sverige, tvekar.

David Frydlinger säger att CSRD-kraven inte är jättestarka om man ser till sanktionerna, men att det finns ett antal mekanismer som sammanvägt sätter press på företagen.

– Om man bryter mot årsredovisningslagen så kan man eventuellt få förelägganden från bolagsverket eller liknande, om man till exempel inte redovisar alls. Brott mot bokföringslagen kan ju i värsta fall leda till böter eller fängelse.

EN ANNAN MEKANISM är att revisorerna får en viktig roll i CSRD-arbetet. Revisorerna ska göra en oberoende granskning av hållbarhetsredovisningen, precis som de gör av den ekonomiska redovisningen.

– Då kan det så klart bli så att revisorerna inte tillstyrker redovisningen om de anser att den inte ger en rättvisande bild av verkligheten. Det här är inte någon böter, men definitivt inget som ett företag vill skylta med. Vilket förtroede får ett företag som inte lämnar en korrekt årsredovisning?

Det finns också ett skadeståndsansvar kopplat till CSRD-regelverket, men genom aktiebolagslagen.

– Om man inte rapporterar korrekt och någon som förlitat sig på den inkorrekta informationen tar skada så kan styrelseledamöterna göras direkt ansvariga.

DAVID FRYDINGER TAR ett fiktivt exempel.

– Tänk att jag investerar i aktier i ett bolag. Aktiekursen är bland annat baserad på att bolaget redovisat att man nu kommit tillrätta med tidigare kritiserade kemikalieutsläpp från sina fabriker. Något som också verifierats av oberoende revisorer. Om det här sen visar sig vara felaktigt – att det bara var greenwash – så dyker aktien. Då skulle jag som tar skada i princip kunna ställa skadeståndskrav direkt mot styrelseledamöterna. Inte mot bolaget, men mot enskilda styrelseledamöter.

Så här är alltså aktiebolagslagen formulerad redan i dag. Det som händer när kraven på hållbarhetsredovisning nu höjs är i praktiken att det kommer att bli lättare att bevisa att hållbarhetsinformation är felaktig eftersom den kommer att vara mycket mer detaljerad.

– Det finns ju redan i dag krav kring hållbarhetsredovisning för stora bolag, men kraven har varit väldigt löst hållna. Informationen har ofta varit fluffig. Därför har det varit svårt att bevisa att information inte stämmer. Nu höjs kraven på hållbarhetsinformationens kraftigt. Det gör det enklare att visa att felaktig information faktiskt varit felaktig.

ÄVEN OM REGELVERKET ur ett juridiskt perspektiv förblir detsamma konstaterar David Frydlinger därför att företagens risk att få juridiska konsekvenser höjs. Han tycker dock att det är viktigt att företagen ser helheten kring CSRD och inte fastnar i detaljer kring datainsamling och det juridiska ansvaret.

– Man ska undvika risken att omedelbart fastna i detaljerna kring enorma datamängder. Det blir lätt så att man bara ser CSRD som en rapporteringsskyldighet. Man börjar med att göra en dubbel väsentlighetsanalys och att samla in data. Sen fastnar många företag i datainsamlingsprojektet.

DET HÄR, MENAR David Frydlinger, gör att många företag tappar helheten.

– Om man läser CSRD så ser man att regelverket ger uttryck för ett slags idealbild för hur en hållbar affärsverksamhet faktiskt kan utformas. Hur man ska se på bolagets syfte, affärsmodell, strategi, med mera. CSRD kan verkligen användas för att skaffa sig en överblick och planera för hur företaget ska kunna ställa om.

ATT ANVÄNDA CSRD som ett verktyg för omställning är också något som David Frydlinger tar upp sin bok, ”Spelregler för hållbar affärsverksamhet”. En bok han skrev då han inte kunde hitta bra litteratur om CSRD när han själv vill förstå vad som var på gång.

– Jag var ute och pratade med bolagsjurister om vad som var på gång. Samtidigt försökte jag hitta litteratur för att begripa allt på ett bättre sätt. Jag upptäckte att det inte fanns någon litteratur som svarade på många av mina och andras frågor – det var bara ett stort hål. Här kände jag att jag kunde fylla en viktig uppgift.

I BOKEN GÅR David Frydlinger också till botten med hållbarhetsbegreppet och hur hållbarhet och affärer är sammanlänkade.

– Hållbarhet har ett moraliskt perspektiv och här behöver man förstå de legala regelverken utifrån det moraliska perspektivet. Boken fokuserar på spelregler och att hjälpa företag att dels rapportera, men också att faktiskt ställa om sina verksamheter i hållbar riktning.