Inga produkter i varukorgen.
Experterna: Så drabbas näringslivet om CSDDD stoppas
CSDDD Efter att EU:s medlemsländer, trots en tidigare politisk överenskommelse, inte lyckats anta direktivet om tillbörlig aktsamhet om hållbarhet för företag, CSDDD, återstår nu två scenarier. Om direktivet faller så drabbas det europeiska näringslivet på flera sätt, anser experter.
Foto: Adobe Stock
Efter att det ursprungliga förslaget till direktivet om tillbörlig aktsamhet om hållbarhet för företag, corporate sustainability due diligence directive eller CSDDD, röstats ned och ett nytt förslag tagits fram, där omrösningen i sin tur sköts på framtiden, finns nu två möjliga scenarier. Det en scenariot är att det belgiska ordförandeskapet till slut lyckas ro skutan i hamn och få en majoritet för sit nya, betydligt mjukare, förslag. Det andra scenariot är att tiden rinner ut och att direktivet inte antas de kommande veckorna, vilket i sin tur äventyrar hela CSDD-direktivets öde då mandatperioden för EU-parlamentet närmar sig sitt slut.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
KPMG:s experter Nazrin Huseinzade och Mattias Bergman har i en analys studerat vilka konsekvenser det senare scenariot har för svenska företag, alltså det där CSDDD stoppas. I analysen pekar de ut flera problem som skulle uppstå.
Det första problemet som Nazrin Huseinzade och Mattias Bergman lyfter är att Europas företag, om CSDDD stoppas, skulle få ”verka på en ojämn spelplan”. De konstaterar att det redan i dag finns ett antal CSDDD-liknande lagar i flera europeiska länder – till exempel Frankrike, Tyskland, Norge och Schweiz.
”Några av dessa lagar gäller även utländska företag med filialer eller verksamhet i dessa länder, vilket innebär att svenska företag måste navigera i en komplex mosaik av europeiska föreskrifter”, skriver Nazrin Huseinzade och Mattias Bergman.
Det andra problemet är, menar de, att EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering, CSRD, redan kräver att företag rapporterar sin due diligence av miljö och mänskliga rättigheter. Dock är det fortfarande mycket otydligt hur stor omfattningen eller detaljerna kring en sådan due diligence ska vara. Här anser många att CSDDD skulle bli den pusselbit som förtydligade regelverken med praxis. Något som Nazrin Huseinzade och Mattias Bergman anser skulle leda till en större rättslig förutsägbarhet för företag.
De som i dag kritiserar CSDDD framhäver ofta risken med civilrättsligt ansvar för skador utanför landets gränser. Här påpekar Nazrin Huseinzade och Mattias Bergman slutligen att EU:s medlemsstater redan är på gång att utveckla en praxis kring hur moderföretag ansvarar för skador orsakade av dess dotterbolag. De pekar bland annat på en dom från 2021 där en domstol i Nederländerna slog fast ett moderbolags ansvar för skada i en tredje stat orsakad av ett dotterbolag.
”Antagandet av CSDDD skulle ge behövlig klarhet om när och under vilka omständigheter sådana skyldigheter uppstår, vilket därigenom skulle minska riskerna med det nuvarande oklara rättsläget”, avslutar de sin analys.
