Kappahls hållbarhetschef: Så kan vi bygga upp ett cirkulärt textilsystem
Cirkulär ekonomi
Regeringens förslag om cirkulär hantering av textilavfall riskerar att motverka sitt syfte och leda till ökad miljöpåverkan. Det anser Kappahls hållbarhetschef Sandra Roos som tycker att systemet istället borde harmoniseras med kommande EU-lagstiftning.
Som Miljö & Utveckling tidigare rapporterat har regeringens promemoria ”Cirkulär hantering av textilavfall” mött hård kritik från flera remissinstanser. Förslaget innebär att textilier från och med den 1 januari 2025 ska samlas in separat från hushållen på samma sätt som till exempel papper, plast och metall.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Enligt förslaget ska kommunerna ansvara för att samla in textilavfall, vilket är en av de punkter som kritiserats hårdast. Bland kritikerna finns klädkedjan Kappahl som menar att förslaget riskerar att motverka sitt syfte och leda till ökad miljöpåverkan.
– För kommunerna är det här en svår fråga. Risken är de anlitar en oseriös entreprenör som skeppar kläderna till en soptipp i Ghana. Sedan handlar förslaget endast om att samla in textilier, men inte om vad som ska hända sedan. Det riskerar att bara leda till fler transporter och ökad miljöpåverkan, säger Sandra Roos, hållbarhetschef på Kappahl.
”Problemet är egentligen redan löst”
Vidare lyfter hon att förslaget är kontraproduktivt i förhållande till EU-kommissionens revidering av avfallsdirektivet, som innebär att producenter ska ha ett ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för insamling och återvinning av textilier.
– Det stora problemet med textilavfall är att kläder som skulle kunna återanvändas läggs i brännbart, vilket innebär att kläderna tappar livslängd. Vi tycker att EU:s producentansvar löser det väldigt bra genom en fraktion för textiler som går att återanvända och en för textiler som inte går att återanvända, som sönderslitna skor och trasiga strumpor. Så problemet är egentligen redan löst, säger Sandra Roos.
Borde bygga upp ett system som påminner om EU:s
Risken med regeringens förslag menar hon är att Sveriges 290 kommuner bygger upp egna, temporära, system. Istället tycker hon att förslaget borde harmoniseras med EU:s förslag om utökat producentansvar.
– Vi har vetat om att EU kommer att lägga fram ett förslag om producentansvar i kanske fem år. Tyvärr har en svensk lösning dragit ut på tiden, vilket är både den förra och nuvarande regeringens ansvar. Problemet nu är att man inte kommer att hinna införa ett producentansvar innan EU-lagen träder i kraft den 1 januari 2025. För att lyckas så bra som möjligt borde man under övergångsfasen istället bygga upp ett system som påminner om EU:s producentansvar, avslutar Sandra Roos.
