Naturvårdsverket har nu presenterat årets uppföljning av miljökvalitetsmålen och enligt dem ger miljöarbetet resultat. Som exempel pekar de på målet levande sjöar och vattendrag där vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bedöms bana väg för bättre miljötillstånd. En positiv trend är också målet frisk luft även om luftföroreningarna fortfarande orsakar betydande skador på människor och natur, enligt myndigheten.
Men många av miljömålen är svåra att nå, visar rapporten. Bland annat bedöms klimatmålet vara ett av dem. Och Sveriges beroende av andra länders miljöarbete anges som ett skäl, bland annat när det gäller målet Hav i balans. Målet giftfri miljö visar sig kräva ökade kunskaper om kemiska ämnens egenskaper.
Stora förändringar
Under förra året skedde stora förändringar inom miljömålssystemet. Anledningen enligt regeringen var att de 16 miljökvalitetsmålen behövde utvecklas för att möta de miljöpolitiska utmaningar man stod inför.
– Det är viktigt att målen är ambitiösa, men de får inte vara omöjliga att nå. Bedömningskraven ändras men vi sänker inte ambitionsnivån, sade miljöminister Andreas Carlgren då.
Tre av målen; naturlig försurning, giftfri miljö och säker strålmiljö, fick nya formuleringar. Sänkta krav, hävdade kritikerna. Dessutom togs de nationella delmålen bort.
Även generationsmålet ändrades, tidigare pratades det om att miljömålen skulle vara nådda till nästa generation, år 2020. Nu finns inte något uppsatt datum för när målen ska vara nådda. Istället kommer den tillsatta Miljömålsberedningen att ta fram etappmål med större hänsyn till naturens återhämtningstid och att effekterna av miljöåtgärder ibland kommer med fördröjning.
Rapporten Miljömålen på ny grund som nu har lämnats till regeringen innehåller också förslag till nya preciseringar av målen, då dessa får allt större betydelse när inte delmålen längre finns.
Årets rapport är en delrapport i Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att redovisa en fördjupad utvärdering av målen den 1 juli 2012.