Guide: Klimatkompensation

Klimat Möjligheterna att klimatkompensera är många, men hur gör man på bästa sätt? Vi guidar bland standarder och projekt och ger dig tips på hur du får ut mesta möjliga av er klimatkompensation.

Guide: Klimatkompensation

Att klimatkompensera innebär att en viss mängd utsläpp av växthusgaser kompenseras genom åtgärder utanför den egna verksamheten, oftast i utvecklingsländer. Det kan handla om att investera i projekt exempelvis inom förnybar energi eller trädplanering.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

En vanlig kritik mot klimatkompensation är att man ”köper sig fri”, men enligt en analys från Ecosystem Marketplace från 2015 så jobbar de företag som klimatkompenserar mer med att minska sina utsläpp än de som inte gör det. Den internationella databasen för börsföretags klimatpåverkan, CDP, har också gjort en studie som visar att företag som tar ett klimatansvar är mer lönsamma än sina konkurrenter. 

Synliggöra utsläpp

En av orsakerna till att klimatkompensation kan driva mot utsläppsminskningar är att man måste räkna ut verksamhetens klimatpåverkan för att kunna kompensera. 

 –  Av alla de miljöproblem vi har idag är detta ett där vi faktiskt kan sätta en prislapp. Då hamnar kostnaden i bokföringen där den hör hemma. Som miljöchef kan man prata om kostnadsbesparingar istället för om utsläpp, säger Johanna Grant, konsult på Zeromission, som säljer klimatkompensation till företag. 

Klimatkompensation kan också ge mervärden i form av trovärdighet mot kund och stolthet hos medarbetare, enligt Johanna Grant.

Läs mer: Standarder för klimatkompensation

Det finns många olika projekt att välja mellan för den som vill klimatkompensera. Det finns också ett flertal standarder som certifierar projekten. Vissa projekt fokuserar enbart på att reducera växthusgaser, medan andra stöttar flera av FN:s hållbarhetsmål, som exempelvis utbildning eller hälsa. 

– Vi ser en tydlig utveckling bland våra kunder från enbart ett fokus på växthusgaser, till en önskan om att projekten ska bidra till fler hållbarhetsmål, säger Jens Olejak, på South Pole som utvecklar projekt för klimatkompensation, från vilka de sedan säljer reduktionsenheter. 

Är man bara intresserad av att kompensera för sina utsläpp är det rimligt att investera i ett billigare biogas, eller vindkraftsprojekt. Köper man reduktionsenheter i ett projekt för energieffektiva vedspisar kostar det mer, men man ser också till att rökutvecklingen i bostäderna minskar och att kvinnor och barn, som oftast är de som lagar mat, får bättre livsvillkor. 

Fungerar det?

Hur kan man då veta att klimatkompensationsprojekten verkligen fungerar och ger de hållbarhetsfördelar som utlovas? 

– Det vore förmätet att säga att systemet är perfekt, men det är det bästa vi har när det gäller att kanalisera en stor summa pengar för att få en omställning i utvecklingsländerna. Välgörenhet skulle aldrig kunna samla ihop samma mängd pengar som klimatkompensationsprojekten lyckas med, säger Jens Olejak. 

Johanna Grant på Zeromission jämför de olika projekten för klimatkompensation med en fruktdisk. Här finns en rad olika sorter, det finns fina frukter och frukter med fläckar. Det finns konventionellt odlade och det finns ekologiska. Samma variation finns bland de projekt som säljs på kompensationsmarknaden.

–  Välj en bra standard, jobba med någon du får förtroende för och lär känna ditt projekt. Då kan du känna dig tryggare med att sina pengar gör skillnad, säger Johanna Grant.

Saknas definition

Men vad är egentligen klimatkompensation? Ibland ser man att kommuner som köper cyklar till personalen, eller bolag som säljer solceller, kallar detta för klimatkompensation. Det är fel, menar både Johanna Grant och Jens Olejak. 

Klimatkompensation är det bara om projekten inte skulle ha blivit av utan en extern finansiering. De ska också vara mätbara, verifierade av tredje part och spårbara. 

– Vem kan säga att personalen börjar cykla till jobbet bara för att kommunen köpt in cyklar? De kanske hade cyklat ändå utan kommunens hjälp. Det är ett hedervärt initiativ för att minska utsläpp, men det är inte klimatkompensation, exemplifierar Jens Olejak. 

Läs mer: Fyra tips när du tänker klimatkompensera

 

 

 

Fakta

Fakta Klimatkompensation

Klimatkompensation innebär att en viss mängd utsläpp av växthusgaser- vanligen mätt i koldioxidekvivalenter, kompenseras genom åtgärder utanför den egna verksamheten. Det kan handla om projekt i förnybar energi, trädplanering för att binda koldioxid, eller energieffektivisering. En viktig förutsättning är också att de utsläppsminskande projekten inte hade blivit av utan de klimatkompensationspengar som investerats i projektet.

Idag finns det många möjliga projekt för den som vill klimatkompensera. Det finns också en rad olika certifieringar. Priset för en utsläppskredit kan skilja sig markant.

Värdet av alla globala transaktioner för klimatkompensation var 63,4 miljoner ton koldioxid 2016, vilket är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp, eller 0,2 procent av de globala utsläppen. Det samlade ekonomiska värdet av detta var 1,6 miljarder kronor.

 Varje år släpps det ut cirka 36 miljarder ton växthusgaser. Cirka 4,6 miljarder regleras inom utsläppshandeln. 

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter