nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Trafik
Vilka är framtidens bränslen? Miljö & Utveckling tittar närmare på vägtrafik och flyg. FOTO: Adobe Stock

Guide: Framtidens bränslen

Allt fler elbilar rullar på vägarna medan etanolfordon är på väg bort. Miljö&Utveckling sorterar mellan bränslen som är på väg in och på väg ut. Bland framtidens bränslen finns också de som liknar bensin och diesel.

  • Annons 1

Vätgas är bränslet som tillhör framtiden. Fortfarande. Det har varit en bubblare i många år, men antalet bilar som rullar på vägarna är fortfarande få. Förra året såldes fem stycken.

Tillgången och priset på fordonen är ett hinder för utvecklingen, liksom tillgången och priset på vätgas. Arbete pågår för att öka tillgängligheten. Miljö & Utveckling har bland annat rapporterat om norrländska Oazer som tagit fram ett koncept för små, eldrivna vätgastankstationer i modulform. I Mariestad finns Sveriges första solelsdrivna vätgasmack, där vätgasen framställs av solel från en närliggande solelspark. Fördelen med vätgas är räckvidden, som motsvarar den för en vanlig bensinbil. En annan fördel är att gasen även kan driva tung trafik.

Lastbilar en vätgasbubblare

En vätgasbubblare är tunga och lätta lastbilar och arbetsfordon. I USA har Nikola, en nykomling på lastbilsmarknaden, lanserat en vätgasdriven lastbil och håller även på att bygga upp ett nätverk med tankställen. Lastbilen kommer även i en version för Europa. 

Även etablerade tillverkare satsar på vätgaslastbilar.

Bensin och diesel som gäller idag

I dagsläget är det fortfarande bensin och diesel som gäller enligt SCB. Under år 2018 var andelen bensin- och dieselbilar som nyregistrerades 85 procent. Bland lastbilarna är det diesel, E6 som dominerar nästan totalt.

Men det betyder inte att de bilar som säljs nu alltid kommer att drivas på fossilbränsle. Enligt reduktionsplikten kommer både bensin och diesel att bli alltmer fossilfritt framöver. Från första juli i år är de som levererar drivmedel skyldiga att blanda in biodrivmedel i en mängd som motsvarar fem procent av volymen för bensin och 25 procent för diesel, eller mer precist minska utsläppen med 2,6 procent från bensin och 19,3 procent från dieselbränsle. Kvoten ska höjas år för år. Ett bränsle för framtiden är alltså något som kan driva bensin- och dieselbilar, men som innehåller allt färre fossila droppar.

Nya sorters bensin och diesel framtidens bränslen?

Ren bensin och diesel behöver inte heller förbli vad det är idag. E-bensin och e-diesel som utvecklas i samarbete där bland andra Audi ingår är bubblare. De framställs av biomassa men kan också framställas med koldioxid som råvara.  Rent biobränsle i form av HVO-diesel kan redan idag driva vissa dieselbilar.Men här finns också frågetecken kring var biomassan hämtas ifrån.

Läs mer: Nytt beslut PFAD.

Andelen fordon som redan från start drivs icke fossilt ökar ändå på marknaden för personbilar och fossiloberoende fordon står i år för nio procent av de nyregistrerade bilarna, enligt Gröna Bilister. Oberoendet står för att bilen kan köras på 75 procent fossilfri råvara.

Elmixen avgörande

El är helt dominerande bland de bränslen som kan räknas som nästan fossilfria, i alla fall med svensk elmix. Antalet nyregistrerade bilar som körs på enbart el var 7 147 stycken, enligt SCB, medan 21 025 var elhybrider och 21 811 laddhybrider.

Gröna Bilister noterar att etanolbilarna är på väg ut. Lite drygt tusen etanolbilar såldes under året enligt SCB, att jämföra med de 3 288 gasbilarna. Övrigt omfattar 27 nysålda bilar och där ingår de fem vätgasbilarna samt bilar som drivs på gasol och annat. Det finns till exempel bilar i landet som drivs med gengas.

Flygets två utvecklingsspår

Inom flyg finns två huvudsakliga utvecklingsspår: biojet och el. Enligt Anders Forslund, forskare på Chalmers, ska elflygplan bara vara sex år bort. Det Vinnovafinansierade projektet Elise syftar till att få fram ett elektriskt regionalt flygplan som klarar rutter på 400 kilometer och att flygplanet ska enligt projektet vara certifierat år 2025.

Biobränsle för flygplan, så kallad biojet, finns redan på den svenska marknaden. Flygbolaget Bra har genomfört flera flygningar på biojet, som köps in från världens enda tillverkare i USA. Bränslet minskar koldioxidutsläppen med cirka 70 procent enligt flygbolaget, och på kortare sträckor är inte höghöjdseffekten aktuell.

För att få fart på tillverkningen av biobränsle förväntas regeringens utredare Maria Wetterstrand föreslå en reduktionsplikt liknande den för vägtrafiken. Det skulle innebära en stegvis upptrappning av inblandningen av biobränsle i det vanliga flygbränslet, precis som för trafiken på landbacken.

Ingar Lindholm och Kerstin Lundell

Läs mer: Det här var framtidens bränslen 2017

Kommentarer

4 reaktioner till “Guide: Framtidens bränslen”

  1. Folke Höglund skriver:

    Intressant artikel!
    Vätgas kan produceras av solceller, och ger enbart vatten som utsläpp, vilket inte framgick i artikeln.
    Ni kunde också nämna, att om vätgas ska bli framtidens drivmedel, krävs att bränsleceller utvecklas. Det finns framstående svenska aktörer för bränsleceller till exempel Power Cell och Cell Impact som har ett världspatent på cellens hjärta, påtar med mönster.

  2. Malin Forsgren skriver:

    Artikeln innehåller några felaktigheter. Reduktionsplikten utgår från hur mycket utsläppen reduceras, inte hur stor iblandningen är. För diesel är kravet 20% reduktion av CO2 utsläpp (motsvarar drygt 25% iblandning) och för bensin är det 4,2% (vilket motsvarar ca 6-7% iblandning). Hur mycket förnybart bränsleleverantörerna måste blanda i beror på hur mycket CO2 respektive alternativ reducerar. Det innebär att förnybara alternativ med hög reduktion måste blandas i i lite mindre utsträckning.

    1. ingarl skriver:

      Tack för ditt inlägg! Vi ska titta över texten. Vänligen, Ingar.

    2. ingarl skriver:

      Nu har vi förtydligat avsnittet om reduktionsplikten med utgångspunkt i regeringens och Energimyndighetens skrivningar. Siffran 2,6 procent för bensin är den korrekta. Vänligen, Ingar.

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

Falska flaggor av gula västar

krönika

Miljöpolitiken är sedan länge utsatt för allsköns anklagelser. Den leder till arbetslöshet och företagsflykt, den avfolkar bygder och slår mot låginkomsttagare. Medan argumenten för miljöpolitiska beslut sedan länge står klara gör dessa motargument att miljömål sällan nås. Och nu kommer nya invändningar, under de gula västarnas falska flagg.

Koldioxidskatt för företag – men inte för privatkonsumtion

Människor från Norden och Australien ser hellre att industrin miljöbeskattas, än deras egna inköp. Störst är stödet för koldioxidskatt mot fossilindustrin. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.