Tekniken liknar den i ett vanligt vattenkraftverk, med strömmande vatten och turbiner. När vindkraftverken som redan finns på ön inte kan leverera tillräcklig så får vatten från Östersjön rinna 250 meter ner i gångarna i öns övergivna gruva. På vägen ner hamnar det i en turbin som driver en elgenerator. När det sedan blir överskott av el pumpas vattnet upp.
Inte förorenat
Gruvan som lades ner på 50-talet är redan fylld av vatten, och måste först tömmas på ett sätt som inte påverkar miljön, i samverkan med Ålands myndighet för miljö- och hälsa. Men eftersom det aldrig blev något av gruvdriften, så ska vattnet som kommer därifrån inte innebära någon större fara för omgivningen.
Det berättar Otto Werneskog, som är vd för det svenska företag, Pumped Hydro Storage, som har utvecklat projektet.
Kan bli stort
När gruvprojektet står färdigt ska det kunna leverera 2 MW till nätet och lagra 2 000 MWh under ett år. Elen levereras till det åländska kraftnätet, som i sin tur är sammankopplat med både Sverige och Finland.
– Eftersom hela Norden tillhör samma elsystem kommer elen indirekt att användas av oss alla som bor här, konstaterar Otto Werneskog.
Företaget hoppas att projekten ska bli betydligt större framöver. I ett pressmeddelande nämns diskussioner om en anläggning på 500 MW. Som jämförelse har reaktor 3 i Ringhals kärnkraftverk en effekt på 1000 MW. Men nästa projekt behöver inte ligga nära vatten.
– En storskalig anläggning kräver inte nödvändigtvis havslandskap eller sjöar. Detta eftersom de flesta gruvor har gruvdammar som kan användas som övre reservoar. I vissa fall kan två separata brytorter i samma gruva användas som reservoarer, säger Otto Werneskog.
publicerad 14 oktober 2020