Green claims godkänt – ”Får stora konsekvenser för företagen”

Kommunikation På tisdagen röstade EU-parlamentet igenom det så kallade green claims-direktivet som ställer skärpta krav på företagens miljöpåståenden. Enligt förslaget kommer företag framöver att behöva få påståenden som ”biologiskt nedbrytbar”, ”vattensparande” eller löften om ”lägre utsläpp” godkända på förhand av en extern kontrollant.
– Det kommer att bli mycket riskfyllt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete, säger en expert som Miljö & Utveckling talat med.

Green claims godkänt – ”Får stora konsekvenser för företagen”
Pär Holmgren (MP) och Marcus Wangel.

På tisdagen röstade EU-parlamentet om sin ståndpunkt gällande det så kallade green claims-direktivet, en lagstiftning som syftar till att förhindra greenwashing. Direktivet specificerar hur företags miljöpåståenden och miljömärkningar ska får användas mot konsumenter. Lagen förhandlas också av medlemsstaterna inom EU:s råd som ännu inte kommit överens om sin ståndpunkt.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

En del av förslaget, som fått stark kritik från näringslivet, handlar om att miljöpåståenden och miljömärkningar måste verifieras av en officiellt ackrediterad kontrollör. Något som många bedömare anser skapa stora negativa konsekvenser för företag som vill kommunicera sitt hållbarhetsarbete.

Direkt efter omröstningen i EU-parlamentet berättar Svenskt Näringsliv för Miljö & Utveckling att man spontant anser att det skett förbättringar i lagförslaget om man jämför med ursprungsförslaget från EU-kommissionen. Dock är man fortfarande skarpt kritisk till kravet på extern verifiering.

– Förbättringarna är marginella och förmodligen otillräckliga. Främst är det den tionde artikeln i direktivet, den om förhandsgodkännande, som vi vänder oss emot. Förhandsgodkännande i kombination med väldigt höga straffsatser kan mycket väl leda till att företag helt slutar med miljökommunikation, säger Marcus Wangel som är expert på miljöpolicy på Svenskt Näringsliv.

”Kan leda till greenhush”

Han säger att det till exempel kan handla om små företag med nya innovativa och hållbara affärsmodeller som, om de inte kan berätta om produkter eller tjänsters hållbarhetsprestanda, inte ges möjlighet att utmana jättar med mindre hållbara affärsmodeller.

– Vi är helt enkelt oroliga för greenhushing. Vi har redan i dag hört företag vittna om att de inte vågar chansa med att kommunicera hållbarhet. Företagen att det finns för stora risker, och dessa risker ökar nu om det här förslaget träder i kraft.

Svenskt Näringsliv står enligt Marcus Wangel helt bakom förslagets grundtanke, att komma till rätta med greenwashing. Men han menar att problemet med greenwashing inte handlar om för lite lagstiftning, utan om att tillsynen är för dålig.

– Vi är överens med både Konsumentverket och Naturvårdsverket om att det redan i dag finns regler som reglerar greenwashing. Problemet är att reglerna används för lite. Ett exempel är Zalando som nyligen fälldes. Den domen visar att Konsumentverket – om de prioriterar rätt, får tillräckliga resurser och använder dem väl – kan fälla ett företag för vilseledande miljöpåstående med dagens regelverk.

I EU-parlamentet var dock majoriteten för förslaget stor och tisdagens omröstning slutade med 467 röster för, 65 emot och 47 nedlagda röster. Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren tycker att det är bra att EU tar hårdare tag mot greenwashing och säger att han är glad att lagstiftning nu är på plats, trots det han beskriver som hårt motstånd från högern. Särskilt bra tycker han att det är att straffsatserna är höga och att hållbarhetsbudskap måste verifieras på förhand.

– Jag är främst glad att miljöpåståenden och miljömärkningar nu ska verifieras på förhand istället för att myndigheter ska jaga företag som redan gjort skada. Det gynnar dessutom seriösa miljömärkningar som redan lever upp till de här kraven. EU måste göra mer för att stoppa greenwashing men den här lagstiftningen är ett första viktigt steg i rätt riktning.

Fakta

Förhandsverifiering av miljöpåståenden

Enligt green claims-direktivet ska miljöpåståenden och miljömärkningar verifieras av en officiellt ackrediterad kontrollör inrättad av medlemsstaterna, inom 30 dagar innan påståendet eller miljömärket får kommuniceras till konsumenter. 

• Kontrollören får besluta att förlänga verifieringsperioden i motiverade fall men ska förse företag med en uppskattning av verifieringsförfarandets längd samma dag som begäran av verifiering lämnats in. 

• Miljömärkningar som uppvisat enastående miljöprestanda, som exempelvis Svanen, ska verifieras men behöver inte lämna in begäran för att verifiera för varje produkt som miljömärket omfattar utan kan verifieras baserat på metoden de använder.

• Mikroföretag (färre än 10 anställda, mindre än 2 miljoner euro i årlig omsättning) är undantagna styrkandet och verifieringen av miljöpåståenden. Direktivet omfattar små (färre än 50 anställda, mindre än 10 miljoner i årlig omsättning) först 1 år efter att direktivet trätt i kraft.

• Medlemsstaterna ska se till att sanktioner och åtgärder vid överträdelse innehåller böter som ökar vid upprepade överträdelser och det högsta bötesbeloppet ska vara minst 4% av företagets årsomsättning. Tillfällig uteslutning från offentlig upphandling och tillgång till offentlig finansiering under högst 12 månader ska vara möjligt. Även konfiskering av inkomster från berörda produkter ska vara möjligt.

Källa: Miljöpartiet

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.