Inga produkter i varukorgen.
Granskning: Byggkemikalier en oreglerad marknad
Från tidningen I byggmaterial finns en hel del kemikalier i allt ifrån golv till elektronik. Men vad vi bygger in i våra hus är långt ifrån självklart. Hemlighetstämplade materialstudier och obefintliga dokumentationskrav är två dilemman. Om det kan du läsa i senaste numret av Miljö & Utveckling.
Shutterstock
I byggmaterial finns en hel del kemikalier i allt ifrån golv till elektronik. Många inom byggbranschen jobbar aktivt med att reducera andelen ohälsosamma ämnen, men vad vi bygger in i våra hus i form av hälsofarliga kemikalier är fortfarande osäkert av flera skäl.
Det kanske största dilemmat är hur tillverkare av kemikalier arbetar med substitution, det vill säga med ersättningspreparat till ohälsosamma ämnen. De underlag och studier som ligger till grund är ofta omgivna av sekretess.
Affärshemligheter
Materialtillverkare kan genomföra studier som sedan hemlighetsstämplas för forskarsamhället genom att hävda att detta är affärshemligheter.
Det gäller material som används inom många olika områden idag. Som alternativ till plasten PVC har exempelvis materialtillverkare tagit fram DINCH, som ska vara ett bättre och mer miljövänligt alternativ. Men eftersom många av de studier som genomförts av materialtillverkarna är hemlighetsstämplade för de som använder materialet, exempelvis byggbranschen, så hamnar de i händerna på den tillverkande industrin. När det gäller exempelvis DINCH så skulle det behövas mer information för att ett byte skulle vara motiverat.
– Substitution är ett centralt område. Vad substituerar vi med och utifrån vilket underlag, säger Åke Bergman, professor i miljökemi och chef för forskningsinstitutet Swetox.
De studier som lämnas till den Europeiska Kemikaliemyndigheten, ECHA, som har i uppgift att sköta tillståndsprövningen för kemikalier inom EU, är inte heller öppna för allmänheten.
Det innebär att studierna inte kan granskas externt och ECHA:s tjänstemän måste därför förlita sig på att den information som står i studierna är korrekt. Många av de underlag som kommer in till ECHA är dessutom dåligt underbyggda. Enligt en tysk studie från 2015 fanns det brister i det material som inkommit till ECHA i 58 procent av de 1814 underlag som studien omfattade.
Ingen dokumentation
Ett annat dilemma är avsaknaden av kravet på innehållsdeklaration av de varor och material man använder i exempelvis byggbranschen.
Idag finns inga regler om att leverantörerna måste redovisa byggmaterialets innehåll. Det drabbar alla materialanvändare eftersom det finns små möjligheter att få tag på fullständiga uppgifter kring vad som ingår i ett material.
– Här skulle det behövas en mer kraftfull europeisk lagstiftning som tvingar materialleverantörerna att informera om vad som ingår i deras produkter, säger Åke Bergman.
Byggbranschen är ett område som Kemikalieinspektionen har haft under lupp en tid.
– Vi har fört dialog med branschen, men frånvaron av regler gör att vi inte kan ställa några skarpa krav. Tyvärr är det inte alla företag inom byggsektorn som har miljö högst på agendan och det som byggbranschen hittills åstadkommit har de gjort på frivillig basis, berättar Erik Gravenfors på Kemikalieinspektionen.
Ny lag
Han har varit projektledare för en utredning om vilken ny lagstiftning som behövs kring dokumentation av kemikalier i byggprodukter. Den lämnades till regeringskansliet i december 2015. Här föreslår Kemikalieinspektionen att Sverige bör införa en lagstiftning som reglerar de byggprodukter som används för att konstruera golv, väggar och innertakssektioner.
–Kemikalier i byggprodukter har varit en ickefråga under en lång tid, men det förekommer särskilt farliga ämnen i byggsektorn, både här i Sverige och i Europa, konstaterar Erik Gravenfors.
Läs mer om Kemikalieinspektionens utredning och hur fastighetsbolaget Lejonfastigheter arbetar för att sätta press på entreprenörerna när det gäller dokumentation av kemikalier, i senaste numret av Miljö & Utveckling.
