Från avloppsvatten till öl – forskare visar cirkularitet i praktiken

– Vi har tekniken för att återvinna vatten med en kvalitét som är minst lika bra och säker som vanligt kranvatten, men många kan vara skeptiska till att dricka renat avloppsvatten. Därför kontaktade vi vår granne Nya Carnegiebryggeriet för att fråga om de var intresserade av att brygga öl på vårt återvunna vatten. Ytterst handlar detta om att slå ett slag för en hållbar vattenhantering och för värdet av rent vatten, säger Staffan Filipsson, projektledare vattenrening, på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det unika med projektet, menar Staffan Filipsson, är den emotionella biten. Att få människor att dricka renat avloppsvatten.

Cirkulärt tänkande

IVL valde att arbeta med projektet för att visa människor att man kan ha ett cirkulärt tänk kring vatten.

– Vi vill visa att det finns andra vägar att gå. Sedan är det viktigt att belysa vikten av att bättre ta vara på det färskvatten vi har, exempelvis genom återanvändning. I dag betalat vi cirka 1,5 öre per liter för att få vatten i kranen och att få det renat efter användning. Vi uppskattar att det grovt skulle kosta knappt det dubbla att få fram ett återanvändningsbart vatten om man renade det bättre än idag, kanske 1 öre ytterligare, säger Staffan Filipsson och fortsätter:

– Vårt budskap är att rent vatten värdesätts för lågt idag, vi bör ha råd att kosta på oss att rena det bättre. Helst till sådan kvalité att vi själva skulle vilja använda det. 1 öre per liter kan jämföras med vad många är beredda att betala för buteljerat vatten i exempelvis pressbyråer, där det ju kan kosta upp till 50 kr per liter.

Teknik för saltvattensrening

Vattenreningstekniken som användes för att rena avloppsvattnet är i sig inte unik, utan används i dag i flera delar av världen, exempelvis för avsaltning av havsvatten.

Som första steg använder forskarna ett membran i den biologiska reningsprocessen av avloppsvattnet, och därefter har fler reningssteg kopplats på för att uppnå en återvinningsbar kvalité.

– Vi har nu introducerat ett ultrafiltermembran i reningssystemet, som är så tätt att det inte släpper igenom bakterier och parasiter. Vi kör sedan ett omvänt osmosmembran med där tätheten är har 99 procents avskiljning av kloridjoner. Vi har även satt in ett aktivt kolfilter och som sista barriär ett UV-filter, säger Staffan Filipsson.

Han menar att denna typ av vattenreningsteknik kan användas av olika aktörer världen över. Ofta är det kustregioner som har brist på dricksvatten.

Läs mer om projektet här.

Läs mer: Indien löser vattenbrist med konstgjorda glaciärer