KTH-forskarna har använt sig av cyanobakterier, mer kända som Östersjöns blågröna alger, men har genmodifierat dessa så att de ska framställa butanol. Målet är att skapa en bakterie som kan kan tillverka billig bensin av solljus och koldioxid.
– Vi har framgångsrikt visat att cyanobakterier kan producera butanol. Genom att relevanta gener integreras på rätt ställe i cyanobakteriens arvsmassa har vi lurat cellerna att producera butanol istället för att de fyller sin normala funktion, säger Paul Hudson i ett pressmeddelande.
Han är forskare på Skolan för bioteknologi vid KTH och den som leder forskningsarbetet. Än så länge har bakterierna bara producerat små mängder butanol, men det unika är att forskarna har lyckats koppla ihop butanolproduktionen till cyanobakteriernas naturliga metabolism. Mer forskning på området behövs nu innan någon storskalig produktion kan komma på tal.
– Vi är mycket upprymda att vi nu lyckats framställa biobränsle från cyanobakterier. Samtidigt ska vi komma ihåg att framställningsprocessen skiljer sig markant från dagens biobränslen och vi behöver förbättra framställningen hundrafaldigt innan den blir kommersiellt gångbar. Jag uppskattar att det lär dröja cirka 10 år innan vi är där, säger Paul Hudson.
Nästa steg är att se till så att cyanobakterierna kan producera större mängder butanol utan att dö av utmattning, eller av själva butanolen som de inte tål särskilt bra. Efter det gäller det att modifiera fler gener så att slutprodukten fullt ut kan fungera som ersättning till bensin. Slutligen ska processen ut från labbet. På sikt kan en mer energirik version av bränslet bli aktuellt att använda i flygplansmotorer.