Förslag till ändringar i miljöbalken

Åtalsprövningsregel, sänkt miljösanktionsavgift och en kommande avkriminalisering av mindre miljöbrott. Det är några av de konkreta förslagen i Miljöbalkskommitténs andra delbetänkande.

Miljöbalken trädde i kraft vid årsskiftet 1998/99 och ersatte då 16 olika lagar på miljöområdet. Miljöbalkskommittén har i uppdrag att utvärdera hur tillämpningen av miljöbalken fungerar och lämna förslag på nödvändiga reformer.

I sitt andra delbetänkande som kommittén presenterade i slutet av juni lämnade man förslag på en rad förändringar. Kommittén menar att miljöbalkens sanktionssystem behöver ses över i grunden och det kommer att göras i det fortsatta arbetet. Viktiga utgångspunkter för det är att straffet eller miljösanktionsavgiften ska stå i proportion till hur allvarlig överträdelsen är. Dessutom kan det bli aktuellt med att skärpa straffen för vissa av de centrala miljöbrotten.

Mildare straff

Men när det gäller de konkreta förslagen för miljöbalkens sanktionssystem så föreslår kommittén, i avvaktan på den mer genomgripande reformen, att överträdelser av de mindre allvarliga bestämmelserna ska mildras. En åtalsregel ska införas vilket innebär att både straff och sanktionsavgift inte ska kunna tilldelas samma överträdelse. Om miljösanktionsavgift har ålagts ska åtal bara kunna väckas om brottet är uppsåtligt eller om det är särskilt motiverat att också döma till straff. Kommittén föreslår vidare att lägsta beloppet för miljösanktionsavgift snarast ska sänkas från 5 000 kronor till 1 000 kronor.

Ingen vägledning

Miljöbalkskommittén har också i ett första steg granskat beslut från kommunala miljönämnder och från länsstyrelser för att se hur miljöbalkens allmänna hänsynsregler tillämpas. Slutsatsen är att den nya lagstiftningen inte lett till andra krav eller bedömningar an vad tidigare lagstiftning skulle ha gjort. De inbördes skillnaderna mellan kommunerna är större än skillnaderna mellan tillämpningen av gammal och ny lagstiftning. Kommittén menar att det finns en osäkerhet i hur de allmänna hänsynsreglerna ska omsättas i krav och att det finns ett behöva av vägledning i form av rättspraxis och anvisningar. Men samtidigt visar granskningen att överinstanserna, Miljööverdomstolen och Högsta domstolen, släpar efter genom att de ännu inte avgjort något mål som kan ge vägledning för tillämpningen.

Vision för tillståndsprövning

När det gäller tillståndsprövningen är kommittén mindre konkret. De skisserar en vision av hur alla stora verksamheter som på olika sätt påverkar miljön i framtiden skulle kunna tillståndsprövas hos förvaltningsmyndigheter. det skulle innebära att miljödomstolarna som idag prövar en del av dessa verksamheter främst skulle pröva överklaganden. Den här visionen förutsätter dock en ny myndighetsorganisation som innebär att all tillståndsprövning av stora verksamheter i framtiden skulle ske hos ett litet antal myndigheter.

I övrigt konstaterar miljöbalkskommittén att miljöledningssystemen EMAS och ISO 14 001 ger positiva effekter för miljöarbetet i företagen, men man säger samtidigt att sådana effekter också kan nås på andra sätt. Miljöbalkskommittén kommer därmed inte att föreslå några generella avgiftsnedsättningar för företag med miljöledningssystem.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.