Trots hårda regleringar fortsätter mängden PFAS och andra giftiga kemikalier att spridas och orsaka stora negativa effekter på människor, djur och miljö. Samtidigt tas nya kemikalier fram i snabb takt, vilket innebär tidskrävande laboratorietester som ofta innebär djurförsök.
Forskningsframsteg: Här är nya AI-modellen som snabbt upptäcker PFAS
Kemikalier
En utmaning för att begränsa spridningen av PFAS och andra giftiga kemikalier är att snabbt upptäcka dem. Men nu har svenska forskare utvecklat en ny AI-metod som tidigt kan identifiera de giftiga kemikalierna.
– AI-baserade metoder kan vara till stor hjälp för att undvika negativ kemikaliepåverkan på människor och ekosystem i framtiden, kommenterar en av forskarna.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Att tidigt avgöra vilka kemikalier som är så giftiga att de inte får spridas vidare har hittills varit ett stort problem. Men har forskare på Chalmers och Göteborgs universitet hittat en möjlig lösning på problemet.
Fakta
Vad är PFAS?
Ny AI-modell för snabb PFAS-upptäckt
Tillsammans har de utvecklat en ny AI-modell som snabbt identifiera giftiga kemikalier baserat på molekylernas struktur.
Enligt forskarna innebär det att antalet djurförsök kan minska, samt kostnaderna för testning. De menar också att metoden kan komma till stor användning inom såväl miljöforskning som hos myndigheter och företag som använder eller utvecklar nya kemikalier. Mot den bakgrunden har de gjort metoden tillgänglig för alla.
– Möjligheten till snabb förhandsgranskning av molekyler kan göra det lättare att utveckla nya och säkrare kemikalier, bland annat för att ersätta befintliga ämnen som är giftiga. Vi tror därför att AI-baserade metoder kan vara till stor hjälp för att undvika negativ kemikaliepåverkan på människor och ekosystem i framtiden, säger forskaren Erik Kristiansson vid Chalmers och Göteborgs universitet i en kommentar.
Fakta
Så fungerar den nya AI-modellen
- Metoden baseras på så kallade transformerare, en AI-modell för djupinlärning som från början utvecklades för språkbehandling. Transformerare används till exempel i Chat GPT.
- Transformerare kan identifiera egenskaper hos molekylers struktur som orsakar giftighet, på ett mer sofistikerat sätt än vad som tidigare varit möjligt.
- Med hjälp av denna information kan molekylens giftighet sedan förutsägas av ett så kallat djupt neuralt nätverk. Neurala nätverk och transformerare tillhör den typ av AI som förbättrar sig själv hela tiden genom att använda träningsdata – i det här fallet stora mängder data från tidigare laboratorietester av tusentals olika kemikaliers effekter på olika djur och växter.
- Metoden är öppen och tillgänglig för alla.
Källa: Chalmers, Göteborgs universitet.
Högre träffsäkerhet än dagens metoder
Den nya AI-metoden har jämförts med tre befintliga beräkningsverktyg som ofta används i dag. Forskarna konstaterar att den nya metoden har högre träffsäkerhet och bredare användningsområde.
– Den typen av AI som vi använder bygger på avancerade metoder för djupinlärning. Den blir kraftfullare ju mer data från experiment den får tillgång till, och kommer att kunna ge betydligt bättre beräkningsbaserade system för att förutsäga giftigheten hos kemikalier. Redan nu presterar vår metod väl så bra som dagens verktyg, kommenterar Erik Kristiansson.