Forskning slår hål på myt om biodrivmedel

Forskare vid Lunds universitet har tagit ett samlat grepp om svenska biodrivmedel. Resultaten visar att de ger mellan 65 och upp till 140 procent mindre växthusgasutsläpp jämfört med bensin och diesel, även när så kallade direkta och indirekta markeffekter räknas med. Därmed sticker forskarna hål på ett omdebatterat argument mot biodrivmedel som görs på livsmedelsgrödor, exempelvis etanol från spannmål eller biodiesel från raps. Flera menar nämligen att dessa inte ger någon klimatvinst eftersom de tränger under matproduktion och därmed tvingar fram nyodling av livsmedel i andra länder istället. Markerna i dessa länder antas oftast vara kolrika och därmed släppa ut mycket koldioxid. Men något sådant samband finns det inte belägg för vid dagens produktionsnivåer.

– Vi har räknat så rättvist och utifrån så liknande förutsättningar som möjligt. Enligt våra resultat finns inget som pekar på att biodrivmedel som görs på svenskodlade grödor under dagens förutsättningar skulle leda till indirekta markeffekter, alltså nyodling i exempelvis Sydamerika eller Asien. Trots det hävdar flera nationalekonomer att det kan ta femtio år för biodrivmedel att betala tillbaka sin klimatbelastning, säger Pål Börjesson, forskare vid Lunds Tekniska Högskola.

Gödsel bäst

Bäst i klassen i undersökningen, där biogas, etanol och biodiesel i olika varianter har studerats, blev biogas från gödsel. Den blev 140 procent bättre än bensin och diesel. Men även det alternativ som blev minst bra var fortfarande dubbelt så bra som EU:s direktiv att biodrivmedel ska minska utsläppen av växthusgaser med minst 35 procent jämfört med fossila bränslen.

De drivmedel som har studerats är: biogas från sockerbetor, vall, majs samt restprodukter i form av hushållsavfall, industriavfall och gödsel, biodiesel från raps, etanol från vete och sockerbetor samt etanol från sockerrör från Brasilien. Även en samproduktion av biogas och etanol från vete har analyserats.