Forskning för grönare flygbränslen

Globalisering och turism. Trots klimatpåverkan menar många att en flygfri värld inte är att tala om. Istället är det alger, fotogen och bränsleceller som ska göra flyget luftrent.

Forskning för grönare flygbränslen

Ute lyser en klargul sol och små fluffiga vita moln seglar sakta förbi. Frosten på rutan smälter och när det nalkas landning tänds bältesskylten. Att en lugn och kort flygtur förpestar miljön kan för stunden vara svårt att förstå.

Enligt internationella klimatpanelen (IPCC) står flygtrafiken idag för omkring två procent av de globala koldioxidutsläppen, men tillsammans med utsläpp av vattenånga och kväveoxider beräknas den svara för 3,5 procent av människans påverkan på klimatet. Dessutom är flygsektorn den sektor som ökar mest. På bara femton år har resor med flyg nästan fördubblats.

Åtgärder på gång

Många olika lösningar för att minska miljöpåverkan diskuteras, men det som ska rädda flygsektorn och miljön på lång sikt stavas alternativa bränslen.

Än så länge är det mycket hemlighetsmakeri och många idéer ifrågasätts av kritiker. Gemensamma svårigheter för många av de alternativa flygbränslena är den ekonomiska biten och att få bränslena kommersiellt tillgängliga. Kanske blir flygets inkludering i handeln med utsläppsrätter den boll som får aktörerna att släppa hörnflaggan och ge sig ut på banan?

Tissel och tassel till trots pågår flera olika forskningsprojekt för grönare flygbränslen runt om i världen.

Här nedan presenterar vi några av dem:

Airbus – bränsecellsystem

Airbus som är en av världens ledande flygplanstillverkare, testade ett bränslecellsystem under flygning i början av året på ett av sina A320-plan.

Systemet användes för att driva flygplanets elsystem, reservhydraulik och skevroder och det var första gången som denna typ av bränslekälla testades ombord på ett civilt flygplan. Under testet genererade det väte- och syrgasbaserade systemet upp till 20 kilowatt elenergi och tio liter vatten blev den enda restprodukten som bränslecellerna producerade.

A320-planet med bränslecellsystem flög ännu en gång några månader senare på en internationell flygshow i Berlin.

Projektet för bränslecellsystem är ett nära samarbete mellan Airbus, Michelin och det tyska rymdcentret DLR, och har som mål att minska utsläpp, bränsleanvändning och buller med hjälp av den nya tekniken.

Swedish Biofuels – bioblandningar

Med två miljoner amerikanska dollar från USAs försvarsdepartement utvecklar Angelica Hull miljövänligt flygbränsle.

Angelica Hull, som ursprungligen kommer från Ryssland, har en doktorsexamen i kemi från Karlstads Universitet. Sedan åtta år tillbaka äger och driver hon företaget Swedish Biofuels som en fortsättning på sin doktorsavhandling om möjligheterna att använda biodrivmedel till bensin- och dieseldrivna fordon.

Sommaren 2007 lanserades företagets första kommersiella produkt – Agrodiesel 15, ett joint venture mellan Swedish Biofuels och Lantmännen. Agrodiesel 15 är ett miljövänligare dieselblandbränsle för alla typer av dieselmotorer där biokomponenterna kommer från växter.

Tekniken har Angelica Hull tagit fram tillsammans med sin far Igor Glubkov, en internationellt känd forskare inom rysk raketbränsleutveckling.

Anslaget från USAs försvarsmakt innebär ett forskningsprojekt om alternativt flygbränsle och den tekniska lösningen fungerar. Efter amerikansk önskan tillverkas biobränslet av spannmål, med fungerar också på restprodukter från skogsindustri eller jordbruk.

Det som skiljer Swedish Biofuels från exemeplvis etanoltillverkning är att koldioxiden som bildas vid förbränning används i processen. För stunden arbetar Angelica Hull med att visa att produkten kan kommersialiseras.

Virgin – biobränsle

Tankad med biobränsle flög en av Virgin Atlantics jumbojets över Engelska kanalen i februari i år. Biobränslet fungerade på höjden 30 000 fot och i normal jetmotor. Dock hade bara en av planets fyra motorer blandningen som bestod av 80 procent vanligt bränsle och endast 20 procent biobränsle, mestadels kokosnötsolja. De övriga tre motorerna gick på vanligt bränsle.

Ägaren till Virgin Atlantics, Richard Branson, tror att bolaget kan använda biobränsle på alla kommersiella flygningar om sex år. Han har också uttalat sig om att alger kan visa sig vara ett framtida biobränsle.

Qatar – naturgas

Miljö & Utveckling har tidigare skrivit om Qatar Airways satsning på att använda naturgas som drivmedel. Tillsammans med samarbetspartners som bland annat Qatar Petroleum, Shell, Airbus och Rolls Royce, bedriver de forskning med syfte att ta fram ett flyande syntetiskt drivmedel till flygmotorer genom att omvandla naturgas via en GTL-process, Gas-to-liquids.

Målet är att bli det första flygbolaget i världen som flyger sina kommersiella plan med naturgas. Qatar menar att de genom att använda sig att förädlad naturgas kommer att minska koldioxidutsläppen kraftigt, samt göra ekonomiska vinster.

Forskningen bedrivs i Qatar Science and Technology Park i Qatar.

Ecopar

Ecopar i Göteborg kan idag producera syntetiskt jetbränsle från naturgas, men målet är att producera det från biomassa.

Små förarlösa jetplan har testflugit med enbart syntetiskt jetbränsle i motorerna.

Avgasmätningar som gjordes av Lunds tekniska högskola visade att det cancerogena ämnet bensen försvann helt från avgaserna. Syntetiskt jetbränsle är fritt från aromater och svavel och ser man på bränslet i hela kedjan, från framställning till utsläpp, minskar koldioxidutsläppen med ungefär 30 till 40 procent om råvaran är naturgas. Är råvaran biomassa minskar koldioxidutsläppen med 90 procent.

SAS, Hjelmco Oil, Luftfartsverket, Energimyndigheten och Vinnova har varit finansiärer i projektet och SAS ligger nu i prisförhandlingar med Ecopar. Att använda syntetiskt bränsle skulle kosta ungefär en till två kronor mer än vanligt jetbränsle. Ecopar har också blivit kontaktade av Virgin Fuels som nämns ovan. Även förhandlingar med andra intressenter pågår.

Bränslet går bra att blanda med vanligt flygbränsle, vilket också minskar riskerna för driftsproblem. Bränslet går dessutom att använda i vanliga jetmotorer.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.