Utsläppen av växthusgaser från svenska tillverkningsföretag skulle ha varit cirka 30 procent högre år 2015 om det inte hade funnits en koldioxidskatt. Det visar beräkningar från en studie ledd av Christian Thomann, forskare inom industriell teknik vid KTH.
– Det blir lönsamt att minska utsläpp. Företagen minskar sina skattekostnader om de kan reducera utsläppen, säger han i en kommentar.
Sverige införde en koldioxidskatt redan 1991 och sedan 2005 ingår stora svenska produktionsanläggningar i EU:s utsläppsrättssystem för att minska utsläppen av växthusgaser.
– Eftersom utsläppen har minskat fungerar uppenbarligen skatten i praktiken. Och den tunga industrin finns fortfarande kvar i Sverige – så även i en liten öppen ekonomi som Sveriges är det möjligt att genomföra dessa förändringar med önskvärd effekt, säger Christian Thomann.
Fallgropar i systemet
Studien visar att klimatskatten har en positiv effekt i de flesta fall, men inte i alla. Till exempel kan systemet sätta företag med stora utsläpp och begränsad tillgång till finansiering i en svår situation.
Christian Thomann säger att det finns en risk att skatten endast blir en kostnad om bolagen inte ges någon reell möjlighet att minska utsläppen, och att de stora utsläpparna inte kan göra nödvändiga investeringar i grön teknik utan en fungerande kapitalmarknad.
– Ingen har kunnat visa detta i tidigare studier, så det är viktiga fakta att ta till sig för politiker och beslutsfattare. Det kan också behövas någon form av statligt stöd, exempelvis subventioner. Staten brukar vara med och bidra vid stora omställningar i samhället. Men det ska vara på ett försiktigt vis. Vissa statliga kreditgarantier kan behövas, avslutar han.