För att möta det ökade behovet av elenergi bör vi i stället satsa på energibesparingar och ny förnybar energi, slår forskarna fast när de jämför olika framtidsscenarion.
I studien har de utgått från Svenska Kraftnäts framtidsscenarier för energisystemet från år 2021. Utifrån det har de jämfört regeringens nya kärnkraftsplan, om en storsatsning på 10 nya kärnkraftsreaktorer, mot alternativ som fokuserar på energibesparingar och ny förnybar energi.
–Vi och många andra har ju tidigare kommit fram till att i motsats till ny kärnkraft skulle energibesparande åtgärder och ny förnybar energi (främst vindkraft, solkraft och vattenkraft) ge hanterbara hållbarhetsrisker, bli kostnadseffektivt och kunna genomföras tillräckligt snabbt för att bli relevant för klimatutmaningen. Nu ville vi se om denna bild kunde ändras med anledning av de senaste vetenskapliga rönen, säger Henrik Ny, studiens huvudförfattare i en kommentar.
Resultatet visar att regeringens kärnkraftsplan blir 470–1070 miljarder kronor dyrare fram till 2050, jämfört med insatser för att spara energi och ny förnybar energi. Till 2100 tillkommer en merkostnad på uppemot 5000 miljarder kronor för den nya kärnkraftens resterande livslängd. Kostanden har tagits fram med stöd av det internationella energiorganet IEA:s kostnadsuppskattningar för respektive energislag.
Forskarna drar slutsatsen att energibesparande åtgärder samt förnybar energi, som vindkraft, solkraft och vattenkraft, är bättre utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv än kärnkraft.
–Det kommer att bli svårt för vilken regering som helst att lägga fram en färdplan och söka stöd i Riksdagen, samt legitimitet hos befolkningen om den innebär enorma samhällskostnader och baseras på en uträknad teknik, säger medförfattaren Martin Prieto Beaulieu i en kommentar.