– Genom att bryta ner fiskbajset i en syrefri miljö, så kallad rötning, får vi ut 70-procentig metangas som kan användas som bränsle. Det kan göra akvaponierna till en energikälla, säger forskaren Victor Lobanov vid Göteborgs universitet, i en kommentar.
Studien påvisar även att de näringsämnen som frigörs vid rötningen av avföringen är betydligt mer lättillgängliga för växterna än syntetiska näringslösningar. Detta innebär en tydlig fördel i odlingssammanhang. Dessutom genererar användningen av biogas som bränsle en fördelaktig effekt genom att koldioxid tillsätts till miljön, vilket är avgörande för växternas tillväxt i trånga utrymmen, exempelvis växthus.
– Det finns många näringsämnen i fiskens avföring. Detta skulle också kunna tas om hand och användas i akvaponin, för att skapa en ännu hållbarare produktion av mat än idag, säger Victor Lobanov.
Kan användas på grisfarmer
Vidare säger Viktor Lobanov att tekniken även skulle kunna användas på grisfarmer. Slammet som blir kvar efter rötningen är fortfarande väldigt näringsrikt och kan användas till traditionell gödning på åkrar, men mängden är mycket mindre.
– I många länder är mängden gödsel som produceras vid djurhållning ett problem. Det går bara att sprida på åkrarna under vissa tider på året och det är förenat med stora kostnader att transportera bort gödseln. Genom rötningen minskar avfallsmängden och vi kan producera energi och gödning på ort och ställe, avslutar han.