En högre andel självkörande fordon på vägarna kan minska trafikdödligheten då 90 procent av alla trafikolyckor orsakas av mänskligt beteende. Samtidigt finns det flera hållbarhetsrisker med en ökning av antalet självkörande fordon. Det konstaterar forskare vid KTH som undersökt hur självkörande fordon bäst kan integreras i samhället.
Forskare: Flera hållbarhetsrisker med självkörande fordon
Transport En ökning av självkörande fordon kan leda till flera hållbarhetsrisker kopplade till miljö och människors hälsa. Det konstaterar forskare i en ny studie.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
De hållbarhetsrisker med självkörande fordon som pekas ut är kopplade till det faktum att antalet trafikkilometer sannolikt ökar i takt med att transporter blir mer tillgänglig för människor.
– I och med att självkörande teknik gör bilen tillgänglig för fler, så åks det fler kilometer och därmed ökar de lokala utsläppen vilket leder till fler dödsfall på grund av framförallt problem för lungor och hjärt- och kärlsjukdomar, säger doktoranden Erik Almlöf, som står bakom KTH-studien, i en kommentar på KTH:s hemsida.
Erik Almlöf tycker att bilden av självkörande teknik är onyanserat och att de negativa effekter som kan kopplas till tekniken ofta förbises.
– Även om vi räknar med mycket stora förbättringar i olycksfallsstatistiken så riskerar den vinsten att bli mindre än antalet dödsfall på grund av ökade utsläpp av farliga ämnen, säger han.
Över 3000 svenskar dör årligen på grund av utsläpp från vägtrafiken, vilket är cirka tio gånger fler än de som dör i trafikolyckor. Att självkörande fordon till stor del är eldrivna hjälper inte mycket då minskade avgaser inte väger upp de skador som orsakas av partikelutsläpp från bromsar och däck.
Elbilar är dessutom tyngre än fossildrivna fordon vilket ökar partikelutsläppen. Den exakta inverkan är dock enligt Erik Almlöf i dag ännu inte fastlagd.
I Erik Almlöfs studie ”Using vignettes to explore policy tools for a self-driving transport future” har han intervjuat trafikplanerare I Stockholm som vill få bukt på de negativa effekterna från självkörande teknik genom styrmedel som skatter, subventioner, information och ny lagstiftning.
– Jag skulle önska ett proaktivt arbete, att vi inte bara går och väntar på att de självkörande fordonen ska komma och sedan reagerar när effekterna är kända. Annars riskerar vi att låsa in oss i vissa typer av lösningar, till exempel kraftigt utökad biltrafik i innerstan och därefter låg acceptans för att minska biltrafiken, säger Erik Almlöf.