Inga produkter i varukorgen.
Forskare breddar planetära gränser – omfattar även rättvisa
Forskning
För första gången har forskare utvärderat inte bara säkra, utan också rättvisa jordsystemgränser på global och lokal nivå. Forskningen tar avstamp i de planetära gränserna och ska utgöra ett underlag för företag att sätta vetenskapsbaserade hållbarhetsmål.
Wendy Broadgate, chef för svenska delen av Earth Commission.
Arbetet med rapporten startade 2019 och baseras på hundratals forskningsrapporter från hela världen. Den bygger på modellen med de planetära gränserna som presenterades 2009 och handlar om gränser för processer som påverkar klimatet och miljön. Det som är nytt i rapporten är att forskarna nu också inkluderar en rättviseaspekt i gränserna.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Wendy Broadgate, chef för svenska delen av Earth Commission, är en av de omkring 50 rapportförfattarna.
– Rapportens slutsatser är oroväckande och visar att vi redan passerat flera gränser. Eftersom vi nu inkluderar rättviseaspekten blir gränserna tightare. När det kommer till tippingpoints riskerar vi att sätta i gång dem vid 1,5 grader. Men när vi nu också inkluderar rättviseaspekten begränsas det till 1 grad. Vi är nu på 1,2 grader, vilket innebär att vi redan överskridit klimatgränsen, säger hon till Miljö & Utveckling.
Tar hänsyn till lokal och regional nivå
Utöver rättviseaspekten tar rapporten, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature på onsdagen, också hänsyn till vad som sker på lokal och regional nivå. Modellen med de planetära gränserna utgår främst från vad som sker på global nivå.
– När det kommer till exempelvis färskvatten och biologisk mångfald behöver man titta på vad som händer lokalt, då det skiljer sig från olika platser. Ett exempel som vi analyserat är biodiversitet, där vi definierat hur mycket naturliga ekosystem som behöver finnas inom varje kvadratkilometer. Detsamma gäller för luftföroreningar, som behöver analyseras på en lokal nivå, säger Wendy Broadgate.
Ska utgöra underlag för SBTN
Syftet med rapporten är att den ska utgöra ett underlag för företag att sätta vetenskapligt baserade mål för naturen och den biologiska mångfalden. Förra veckan lanserade nätverket Science Based Target Network det första ramverket för vetenskapligt baserade naturmål, vilket Miljö & Utveckling rapporterat om. Enligt Wendy Broadgate syftar rapporten till att utgöra ett underlag för att vidareutveckla ramverket.
– Tanken med rapporten är att den ska integreras i ramverket och vara till hjälp för att översätta forskning till konkreta åtgärder och mål, säger hon.
Hur kan företag och andra aktörer använda sig av rapportens slutsatser?
– Det första är att förstå att det finns och att det är möjligt för företag att ta fram vetenskapsbaserade mål för att hålla sin verksamhet och leverantörskedjor inom jordssystemgränserna. För det andra är det viktigt att veta att det finns hjälp att få, från organisationer men också andra företag som redan jobbar med det här, säger hon.
Vad är nästa steg?
– På lång sikt kan man tänka sig att det här kan gälla även för regeringsbeslut och policymedel. Där är vi dock inte ännu. Men det är en utmaning är att utreda hur vi delar upp ansvaret för hur vi har överskridit de här gränserna, avslutar Wendy Broadgate.
