Inga produkter i varukorgen.
Forskare: Bio-CCS kan leda till dubbelräkning
Klimat
Negativa utsläpp med hjälp av bio-CCS riskerar att leda till att samma utsläppsminskning räknas två gånger. Det menar forskare vid IVL som lyfter behovet att se över lagstiftningen i samband med att tekniken ska skalas upp.
IVL-forskare har undersökt utmaningar med bio-CCS. Foto: Adobe Stock.
Enligt Parisavtalet ska alla länder sätta mål för hur de ska bidra till minskade utsläpp. Sveriges mål är att redovisa negativa utsläpp 2045. För att klara målet menar många att man behöver satsa på negativa utsläpp genom att samla in och lagra koldioxid från förnybara källor, även kallat bio-CCS eller BECCS.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
I en ny rapport har forskare från Svenska Miljöinstitutet IVL undersökt utmaningar kopplat till uppskakning av tekniken. I rapporten konstaterar forskarna att tekniken är nödvändig för att nå klimatmålen, men att den riskerar att leda till dubbelräkning vid klimatkompensation, det vill säga att samma utsläppsminskning räknas två gånger.
– Marknaden för negativa utsläpp kommer att bli betydande, och den måste utvecklas snabbt för att vi ska klara klimatmålen. Sverige har goda förutsättningarna för att utveckla bio-CCS men samtidigt är det viktigt att det görs på ett genomtänkt och hållbart sätt så att det inte används för att fördröja verkliga utsläppsminskningar, säger Lars Zetterberg, forskare på IVL och författare till rapporten i en kommentar.
Lyfter behovet av uppdaterad lagstiftning
Risken för dubbelräkning handlar om att utvecklingsländer numera behöver redovisa sina egna utsläppsminskningar, vilket de tidigare inte behövde. För att komma runt problemet lyfter forskarna behovet att utveckla regelverk för länder som genomför klimatprojekt för att sälja krediter för frivillig klimatkompensation.
– Vår slutsats är att det behövs förändringar och uppdateringar av lagstiftningen, både på nationell nivå i Sverige och på EU-nivå. Då skulle det gå att komma till rätta med dubbelräkningsproblematiken och skapa förutsättningar för trovärdig klimatkompensation som bidrar till en höjd klimatambition, säger Kenneth Möllersten, forskare på IVL och rapportförfattare i en kommentar.
