I HANINGE UTANFÖR STOCKHOLM har energibolaget Stockholm Exergi och effektoperatören Polar Capacity nyligen avslutat bygget av en av Sveriges största batteriparker. På ett inhängnat område har man placerat åtta containerstora batterirack med tillhärande mellanspänningsstation, transformator, växelriktare och kontrollskåp. När batteriparken driftsätts ska den tillföra elsystemet hela 20 MW batterieffekt.
Storsatsning på batteriparker – kan vara svaret på energifrågan
I praktiken Det senaste året har det byggts batteriparker som aldrig förr i Sverige. Batterierna kan, om de placeras smart, kraftigt minska de gigantiska elnätskostnader som väntar i takt med elektrifieringen av samhället. Teknik och ekonomi är nu på plats – men regelverken halkar efter.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
JUST NU BYGGS det batteriparker i Sverige som aldrig förr. Batteriparkerna byggs i flera syften. Batteriparker kan användas för att kapa effekttoppar, till exempel om man är ett industriföretag. De kan användas för att minska förbrukningen från nätet då priset är högt om man till exempel är ett fastighetsföretag. Eller så kan batteriparken användas som backup om man har en kritisk verksamhet som inte kan hantera korta avbrott.
Slutligen är batterieparker ett nytt affärsområde för elproducenter som kan tjäna pengar genom att delta i olika så kallade frekvensregleringstjänster på elmarknaden. För att elnätet ska fungera krävs nämligen att balansen hanteras i realtid – det betyder att det alltid måste produceras exakt lika mycket el som det förbrukas, varje sekund.
ANNA JÄDERSTRÖM ÄR enhetschef för Balansmarknad på Svenska kraftnät och ansvarar för att elsystemet går att balansera i realtid. Kostnaderna för de stödtjänster som balanserar elsystemet har ökat de senaste året. Till största del för att elpriset blivit allt mer volatilt och tidvis väldigt högt.
– Batterier kan reglera sin laddning eller urladdning och därmed tillföra eller förbruka el. Denna flexibilitet kan både användas lokalt för att optimera elförsörjningen samt för att leverera stödtjänster.
Fakta
Batteriparker
Batteriparker spelar en allt viktigare roll inom energilagringssystem och hjälper till att balansera energiförsörjningen genom att lagra överskott av energi och frigöra den när efterfrågan är hög. Överskottet av elektricitet, vanligtvis från förnybara energikällor som sol- och vindkraft, används för att ladda upp batterierna. Batteriparker kan också användas för att stabilisera spänningen i elnätet. De kan snabbt leverera eller absorbera energi för att hålla spänningen inom önskade gränser, vilket är särskilt viktigt för att undvika strömavbrott.
PER LANGER ÄR ansvarig för energisatsningar på Polar Structure som investerat i flera batteriparker, bland annat den som nu byggts tillsammans med Stockholm Exergi i Haninge. Han säger att batteriparkerna till en början nu byggs för att balansera elnäten genom att placeras där problemen är som störst, främst i de större städerna.
– En batteripark i norra Norrland fyller inte så stor funktion. Men om du bygger en i Stockholm minskar behoven av dyra nät från Norrland där elen produceras till Stockholm där den används. På så sätt kan man minska de enorma nätinvesteringarna något. Jag vill ju absolut inte säga att vi inte ska bygga mer nät, för det kommer vi behöva bygga. Men om vi bygger batteriparkerna smart så behöver man inte bygga fullt lika mycket elnät.
BATTERIER ÄR ABSOLUT en viktig dellösning av den förnybara energins intermittensproblem, det vill säga att det inte alltid blåser eller att solen inte alltid skiner. Men Per Langer säger att batteriparker aldrig helt kommer att lösa problemet.
– Batterier kommer att kunna balansera frekvenser under några dygn, kanske till och med ett par veckor. Men hela säsongsvariationer kommer att bli svåra att lösa med batterier. Där kommer vi att behöva andra lösningar också. I länder där man har mycket sol kan situationen vara en annan. Där skiftar det främst mellan dag och natt och det är mycket lättare att hantera med batterier.
Att intresset för batteriparker exploderat just nu har flera orsaker. En sannolik sådan är att batterier blivit billigare. För även om inflationen gjort att priserna bara det senaste året ökat med 25-30 procent så har kostnaderna för batterier på lång sikt, fyra till tio år, minskat kraftigt.
– Kostnaderna för både batterier och komponenter har minskat avsevärt, i varje fall om man ser tillbaka historiskt. Så det är sannolikt en drivkraft, säger Anna Jäderström.
EN ANNAN FÖRKLARING till det växande intresset är enligt Anna Jäderström elprisernas kraftiga svängningar.
– De flesta minns säkert förra hösten och hur elpriserna stack iväg. Historiskt har vi haft ganska stabila elpriser med samma pris varje timme. Men nu kan priset snabbt gå från att vara nästan noll till väldigt högt. Den här typen av svängningar ökar så klart lönsamheten för den som kan använda mer el när den är billig och mindre när den är dyr.
Batterier skulle alltså, om de var smart placerade, kunna avlasta elnäten och minska kostnaderna för den utbyggnad som krävs framöver. I dag har de svenska elnäten en frekvenshållning på lite mer än 1000 megawatt. Enligt vissa bedömare skulle frekvenshållningen i Sverige behöva ökas tiofalt, upp till 10 000 megawatt, för att möta framtidens elbehov.
För att kunna använda batteriparker för avlastning i stor skala kräver det dock ändrade regelverk. I Sverige är det Energimarknadsinspektionen som reglerar prissättning och hur vi bygger elnät. I det regelverket har man inte tagit med batterier, något man gjort i till exempel Chile där batteriparker regleras som en del av själva elnätet.
– En del av de stora elnätbolagen talar om att vi behöver investera 1000 miljarder i nya elnät. Det skulle innebära gigantiska elnätsavgifter. Så här behövs en diskussion om hur vi optimerar elnätet på ett vettigt sätt, säger Per Langer.
SOM REGLERNA SER ut i dag kommer det att behövas byggas väldigt mycket kablar för att lösa alla kortsiktiga frekvensproblem som uppkommer mellan en energitörstande stad och ett vattenkraftverk långt uppe i norr. Per Langer säger att ingen än så länge på riktigt tagit tag i det här problemet.
– Det är lite som att bygga motorvägar som bara tillåter bilar att köra västerut. Det kommer att bli för dyrt. Förhoppningsvis kan det här regleras på EU-nivå. Men det är inte självklart då problembilden är så olika mellan kalla länder i Norden och varma länder på kontinenten.