FN:s biodiversitetsplan får svensk form

I dag är det årsdagen för ögonblicket då 196 länder enades om Kunming-Montrealramverket – FN:s plan för för att bevara och restaurera biologisk mångfald. I samband med årsdagen presenteras en ny form för FN:s plan för biologisk mångfald. En plan som fram till i dag har gått under namnet FN:s Kunming-Montreal-ramverk för Biologisk Mångfald. Uppdraget om den nya formen har gått till Jakob Trollbäck och hans kommunikationsbyrå The New Division som stod bakom det kommunikativa språket, formen och de färgglada kuberna för de 17 målen och 169 delmålen i Agenda 2030.

– Vi har jobbat för att hitta ett tydligare språk. Bland annat har vi döpt om hela planen, säger Jakob Trollbäck till Miljö & Utveckling.

”The Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework” heter från och med i dag “The Biodiversity Plan for Life on Earth”. Det är ren plan med mål och strategier för hur världen kan bevara och restaurera jordens livsgivande biologiska mångfald.

– När vi fick arbetet att kommunicera SDG:erna så sa man att systemet skulle misslyckas om vi inte gjorde det populärt. Uppdraget nu var ungefär att göra samma sak. Mycket av dokumenten är svåra att sätta sig in i. Vårt jobb är att skapa ett kommunikationslager ovanpå ramverket där vi lyfter ut de viktigaste aspekterna ur målen och sen sätter ihop det till ett system som folk kan börja prata om.

Biologisk mångfald är ett av målen i Agenda 2030, men Jakob Trollbäck menar att planen för biologisk mångfald på sätt och vis är ännu bredare än de globala hållbarhetsmålen.

– Man skulle kunna säga att vi har tagit mål 14 och 15 och grottat ner oss i dem. Men jag tycker att det är mycket bredare än så. Det handlar om liv på planeten. Om vi förstör den biologiska mångfalden så kommer vi människor också att försvinna. Och då blir det ju inte så relevant att prata om de andra SDG-målen.

Svårt att förenkla

En utmaning för Jakob Trollbäck och hans team är förstås att lyckas skapa något som blir lika populärt som FN:s globala hållbarhetsmål. Agenda 2030 fick ett enormt genomslag när de lanserades och nästan allt globalt hållbarhetsarbete kopplas i dag på ett eller annat sätt till de 17 globala målen.

– Ribban är förstås väldigt högt satt, men vi hoppas att vi ska lyckas med det.

En sak som gör utmaningen större är enligt Jakob Trollbäck det faktum att planen för biologisk mångfald och de 23 målen i den är väldigt detaljerade.

– Det är väldigt svårt att göra målen superenkla. Och gör man det så förlorar man ganska mycket av meningen i dem. Eftersom de 17 globala målen hade delmål var det relativt enkelt att hitta tydliga korta namn för dem. Så är det inte nu. Vi har kämpat ganska mycket med att göra målen så enkla som möjligt att förstå, utan att förlora dess huvudsakliga mening.

I den nyskapade formgivningen för The Biodiversity Plan finns delar som anknyter till den minst sagt framgångsrika formen till Agenda 2030 och SDG:erna.

– Absolut, man kommer att känna igen sig lite. Jag var dj i ett tidigare liv och jag brukar säga att det här är som en ny skiva från samma artist. Vi använder bland samma typografi, vi är samma personer som gjort formen och vi har arbetat aktivt för att de ska se fina ut bredvid varandra. Vi har försökt hitta en balans där det känns som att de hör ihop utan att konkurrera med varandra.