Så påverkas flygbolagets klimatarbete av Ukrainakriget: ”Sverige har ett viktigt ansvar”

Klimat Maria Fiskerud, hållbarhetschef på Bra, tror att kriget i Ukraina på sikt kommer sätta flygbolagets hållbarhetsarbete i ett nytt ljus. Nu hoppas hon att Sverige tar det ansvar som hon länge har efterlyst.

Så påverkas flygbolagets klimatarbete av Ukrainakriget: ”Sverige har ett viktigt ansvar”
Maria Fiskerud, hållbarhetschef Bra. Foto: Nils Petter Nilsson

Rysslands invasion av Ukraina har kraftigt pressat upp priserna på drivmedel. För att klara prisprishöjningen har flygbolaget Bra infört ett bränsletillägg på 80 kronor per flygsträcka mellan två flygplatser.

– Priset på bränslet fluktuerar väldigt för tillfället, men över tid räknar vi med att bränslehöjningen ska täckas, säger Maria Fiskerud, hållbarhetschef på Bra.

Hon berättar att flygbolaget initierat ett möte med Röda Korset för att diskutera möjligheterna att hjälpa till i de humanitära behov som uppstått till följd av kriget.

– Vi har fått frågor från organisationer, företag och privatpersoner om att bland annat flyga förnödenheter mellan Polen och Sverige. Än så länge är vi bara i uppstartsfasen, men jag tycker det är viktigt att alla hjälps åt i en sådan här kris, säger hon.

”Bättre ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv”

Ökade drivmedelspriser och att eventuellt flyga förnödenheter till krigsdrabbade är alltså det som enligt Maria Fiskerud påverkar flygbolaget på kort sikt. När det kommer till det långsiktiga hållbarhetsarbetet tror hon att Ukrainakriget kan komma att påverka än mer.

– Min förhoppning är att det här kommer leda till att Sverige tar beslut som stöttar inhemsk produktion av bränslen som gör att vi blir självförsörjande. Det är inte minst bättre ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Till exempel hoppas jag att man satsar mer på biobränsle och vätgas, säger hon.

Hon förklarar att det gynnar det svenska försvaret att vara självförsörjande. genom ett minskat beroende av externa aktörer, ökad försörjningstrygghet, lägre energikostnader och ökad uthållighet.

– Jag hoppas att vi i Sverige kan få säkerhet och hållbarhet att gå hand i hand, säger hon.

Maria Fiskerud, hållbarhetschef på Bra, har en bakgrund som forskare. Foto: Nils Petter Nilsson

Kan påskynda flygbolagets arbete att nå sina klimatmål

Maria Fiskeruds förhoppning är att det i sin tur kan påskynda flygbolagets arbete med att nå ett nettonollutsläpp till 2030.

– Det är ett väldigt ambitiöst mål, men Bra har förutsättningarna att lyckas. Hela svenska flygbranschen beskriver i Färdplanen som tagits fram tillsammans med Fossilfritt Sverige hur inrikesflyget ska bli fossilfritt till 2030. Vi har tagit det ett steg längre när vi satsar på netto-noll, säger Maria Fiskerud och fortsätter:

– Vi räknar med att flyga vårt första elflyg 2027 och arbetar väldigt intensivt med att få 100 procent bioflygbränsle certifierat för kommersiellt flyg.

Vad är det som hindrar det nu?

– Förutom att det inte är certifierat för mer än 50 procent i dagsläget så finns det partiklar i det fossila bränslet som smörjer motorn. De partiklarna finns inte i biobränslet, så där är det en liten teknisk bit som fattas. Det måste vara lortigare helt enkelt. Men det handlar i första hand om tillgången. I år finns det bara 100 000 ton biobränsle tillgängligt globalt, säger Maria Fiskerud och fortsätter:

– I Sverige och Norden har vi förutsättningar att bli självförsörjande genom bland annat skogliga bioråvaror och förnybar el som råvara till bio- och elektrobränslen. Jag tycker det är konstigt att vi inte har lyckats få igång en inhemsk produktion redan för bio- och elektrobränslen, säger hon.

Vad tänker du om det?

– Att det är synd, eftersom Sverige har ett viktigt ansvar och skyldighet att fortsätta utveckla det fossilfria flyget. Inte minst för att länder som fortfarande utvecklar sitt flyg kan gå direkt till fossilfritt flyg. Tittar man till exempel på länder i Afrika skulle el-flyg passa bra då de har många fjordar och berg och svårtillgängliga vägar. Men det förutsätter att de får till ett förnybart energisystem.

Vad är det som saknas?

– Jag tror att det behövs att nya typer av konstellationer samarbetar. Att akademin, politiken och näringsliv arbetar tillsammans. Det har vi stundtals gjort, men jag tycker inte att vi gör det på ett tillräckligt effektivt sätt idag. Jag tror att det handlar om att många är rädda för flygskammen. Att det är lättare att forska och jobba för att vi ska minska flyget, i stället för att utveckla flyget, säger hon.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.