Inga produkter i varukorgen.
Fler måste engagera sig mot djuphavsgruvdrift
Debatt Djuphavsgruvdrift skulle strida mot de internationella åtagandena om biologisk mångfald, respekten för försiktighetsprincipen och mot ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter. Nu måste mobiliseringen för att förhindra detta vansinne bli starkare. Det skriver medlemmar i Alliansen för ett moratorium för djuphavsgruvdrift i Miljö & Utveckling debatt.
Foto: Adobe Stock.
Utan hav, inget liv på jorden. Det står fullständigt klart.
Men när vi, parlamentariker från hela världen, skriver dessa ord träffas stater i Kingston för Internationella havsbottenmyndighetens årliga möte, för att besluta om lanseringen av ett nytt massförstörelsevapen: djuphavsgruvdrift. Detta är gruvindustrins nyaste projekt: att öppna gruvor på havets botten, trots att världens havsbottnar ännu är mindre kända än månens yta och trots att gruvdriften oåterkalleligt skulle påverka känsliga ekosystem, frigöra enorma mängder koldioxid samt riskera att skada djur som valar, på grund av buller.
Energiomställningen kan inte motivera en sådan miljöförstöring. Om vi sparar mer energi och använder den mer effektivt samt återanvänder material kommer vi inte behöva exploatera djuphavsbotten för våra batterier och teknik.
Detta är uppenbarligen inte The Metals Companys åsikt. Drivet av vinstjakten har detta företag genom nationen Nauru utlöst tvåårsregeln som skulle kunna öppna upp djuphavsbotten för gruvindustrin redan i sommar. Sedan början av juli kunde de när som helst ansöka om gruvtillstånd.
Sedan dess växer mobiliseringen för ett moratorium för att förhindra detta vansinne. Förra månaden fördömde European Academies’ Science Advisory Council storföretagens vilseledande argument. Rådet lyfte fram de katastrofala miljökonsekvenserna och ifrågasatte det kommersiella intresset av denna exploatering.
Även flera regeringar vidtar åtgärder. Arton stater har krävt ett internationellt moratorium, ett försiktighetsuppehåll eller ett förbud, däribland republiken Fiji i juni 2022 och Kanada i juli 2023. Denna växande skara länder är uppmuntrande men fler stater måste ta ställning mot djuphavsgruvor.
Rörelsen måste bli starkare. En stor internationell rörelse håller på att ta form, ledd av stater som redan kräver ett moratorium. Det är därför vi parlamentariker från hela världen, från Vanuatu till Frankrike, via Australien och Moçambique, samlats kring en Allians för ett moratorium för djuphavsgruvdrift, och idag uppmanar våra respektive länder, och alla världens länder, att:
- Stödja det internationella moratoriet för djuphavsgruvdrift tills vi har tillräcklig kunskap om riskerna med denna verksamhet på den marina miljön och garanterar att den inte kommer att leda till någon förlust av biologisk mångfald.
- Åta sig att motsätta sig alla ansökningar om gruvtillstånd.
- Stödja en omfattande reform av den Internationella havsbottenmyndigheten.
Mer än 257 parlamentariker från mer än 50 olika länder har redan undertecknat den globala parlamentariska deklarationen som kräver ett moratorium för gruvbrytning på djuphavsbotten som inleddes för ett år sedan vid toppmötet i Lissabon. Antalet blir bara större och större.
Våra namn läggs till den gemenskap av röster från miljöorganisationer, akademi, ursprungsbefolkningar och företag som stödjer ett internationellt moratorium för dessa miljöförstörande aktiviteter. Denna gruvdrift skulle strida mot de internationella åtaganden om biologisk mångfald som antogs i Montreal 2022, mot respekten för försiktighetsprincipen och mot ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens rättigheter.
Vi uppmanar slutligen alla våra parlamentariska kollegor runt om i världen att delta i rörelsen för att skyndsamt mobilisera sina regeringar mot djuphavsgruvdriften.
Alliansen för ett moratorium för djuphavsgruvdrift
Översatt av signatärerna Simon Holmström och Alfons Röblom, ledamöter av Ålands lagting för Hållbart Initiativ
