Den höjda CBR-halten i fisk orsakas troligen av kemikalier i vattnet och därför kan enzymet bli en bra biomarkör.
I reningsverken ligger fokus på att ta bort näringsämnen ur avloppsvattnet, men många andra ämnen passerar. Därför simmar fisk som lever nedströms reningsverk i en cocktail av olika ämnen. Då Eva Albertsson studerat fisk som lever vid Gråbo avloppsreningsverk och Borås reningsverk har hon kunnat konstatera att fisk som lever nedströms reningsverken har förhöjda halter av CBR jämfört med fiskar som lever uppströms reningsverken.
– I människa har man visat att CBR kan fungera som ett skydd mot oxidativ stress, som är en skadlig reaktion som kroppen skapar när den utsätts för vissa ämnen. De förhöjda CBR-nivåer som vi sett i fisk behöver alltså inte vara skadliga, utan verka som ett skydd, säger hon.
Men den förhöjda halten av CBR kan vara en indikation på att det finns ämnen i det renade avloppsvattnet som orsakar oxidativ stress som på sikt utvecklas till att ge skadliga effekter, som nedsatt funktion i olika organ. Oxidativa ”stressare” finns i olika halter i olika vatten och utgörs av ämnen som till exempel metaller och bekämpningsmedel som på sikt kan orsaka sjukdomar. Eva Albertsson har i sina studier visat att fiskar som utsatts för ämnen med känd förmåga att orsaka oxidativ stress har högre halter av CBR. Det gör enzymet lämpligt som biomarkör.
Tånglaken (bilden) är en ålliknande, bottenlevande fisk som finns längs med nästan hela Nordens kust. Det är en stationär fisk, vilket innebär att den lever på samma plats hela livet och därför är den mycket användbar att studera när forskare vill koppla lokala utsläpp till miljöeffekter hos djur.
publicerad 21 oktober 2011