Fem steg till en koldioxidbudget

Klimat Att göra en enkel koldioxidbudget behöver inte vara alltför svårt för den som redan har koll på de egna utsläppen. Mellan tumme och pekfinger bör utsläppen minska med 16 procent per år, enligt Martin Wetterstedt, klimatforskare vid Uppsala universitet.

Fem steg till en koldioxidbudget
StockAdobe

Martin Wetterstedt vid Uppsala universitet har varit projektledare för Stockholms läns arbete med koldioxidbudgetar. Han menar att budgeten är ett centralt verktyg för att nå Parismålen. Och det behöver inte vara omöjligt att få fram en sådan för mindre organisationer och företag.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?
Martin Wetterstedt
Martin Wetterstedt. Martin Wetterstedt

Ett av de svårare stegen är det första: att ta reda hur stora utsläppen är i dagsläget.

– Man måste veta hur mycket man släpper ut och göra en nuvärdesanalys, säger Martin Wetterstedt.

De globala målen går att förenkla

Sedan kommer då frågan om hur det bör se ut framöver. Det finns siffror för hur mycket utsläppen behöver minska i den internationella klimatpanelens senaste rapport. Frågan hur ansvaret för minskningen ska fördelas mellan olika aktörer är egentligen svår men går att förenkla.

– Det finns organisationer som brutit ner de globala målen på olika sätt, utifrån olika resonemang. Men ska jag säga något mellan tumme och pekfinger så blir det 16 procent minskning per år, säger han.

Det är något att utgå från för den som vill bidra till att genomsnittstemperaturen globalt inte blir mer än två grader högre.

Gäller företag med verksamhet i Sverige

Stora globala företag som verkar i flera länder, kan tänkas fördela utsläppen beroende på vilket land olika verksamheter är förlagda. Alla länder behöver inte minska lika mycket som Sverige, i några är till och med en ökning godtagbar om det leder till förbättrade levnadsvillkor. Tumme- och pekfingersiffran gäller alltså för företag med verksamhet i Sverige som inte gjort en budget än och måste börja någonstans.

När budgeten är färdig, handlar det om att genomföra och följa upp. Martin Wetterstedt är inriktad på klimatledarskap men menar att just det vet andra mer om. Det finns till exempel metoder för miljöledning hos standardiseringsorganet Iso. För den som vill ha hjälp finns även energikontoren landet runt.

Transporterna ofta den stora biten

David Wästljung på Energikontoret i Mälardalen, berättar att utsläppen bör brytas ner på aktiviteter, precis som i den vanliga bokföringen för ekonomin. Sedan gäller det att tar reda på vilken aktivitet i verksamheten som ger mest utsläpp och börja där.

– För företag är det ofta transporter, om det nu inte handlar om företag bundna till EU:s utsläppshandel, ETC, där processen påverkar mycket, berättar David Wästljung.

För företag som köper in mycket tjänster eller produkter blir det svårare att göra en bra budget. Men vissa leverantörer har egna siffror och då räcker det att ställa en fråga i samband med inköpet för att få de uppgifter som behövs.

– Men för den som köper in mycket från företag där det inte finns någon transparens för klimatpåverkan blir det svårt, säger David Wästljung.

Läs mer: Rapport: Radikala åtgärder krävs för att nå transportmålen

 

Fakta

Fem steg mot en klimatbudget

1 Räkna fram nuläget för klimatpåverkan

2 Om du behöver förenkla: räkna med 16 procent minskning per år i budgeten

3 Bryt ner målet på olika aktiviteter

4 Fråga leverantören om deras klimatpåverkan

5 Följ lämplig standard för miljöledning eller kontakta närmaste energikontor.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter